Watership Down (1978)

Watership Down, eller "Den Långa Flykten" är en tecknad mörk drama-thriller från 1978 baserad på boken med samma namn av Richard Adams. Rösterna görs bland annat av John Hurt (Alien, 1984, Elefantmannen), Ralph Richardson (Time Bandits, Tales from the Crypt) och John Bennett (The Fifth Element, The Pianist). 

Handling: Ett gäng vilda kaniner måste fly efter att människor förstör deras hem. De ska ta sig till Watership Down, en skyddad kulle där de kan leva tryggt. Vägen dit kantas dock av död och faror. 

Watership Down är inte en barnfilm, utan det är en tecknad drama-thriller med en hel del blod och död. Boken är en analogi för det som författaren upplevde under det andra världskriget där gruppen kaniner vi får följa symboliserar den brittiske författaren och hans kamrater under kriget, medans den onde kaninen Woundwort, hans underhuggare och deras land Efrafa symboliserar tyska soldater och nazi-tyskland. 

Jättebra film, nu ska jag ta tag i att läsa boken. 

4/5

/Wilke

The Substance (2024)

Varning till känsliga tittare, för The Substance är en så kallad "Body Horror", alltså kött, blod, slaffs och missbildade kroppar. För regi står fransyskan Coralie Fargeat (Revenge) och i rollerna ser vi bland annat Demi Moore (Ghost) och Margaret Qualley (Once Upon a Time in Hollywood). 

Handling: En kvinna som är en stor tv-personlighet börjar bli "för gammal" för att vara en sexikon på TV. Hon blir kontaktad av ett mystiskt företag som erbjuder henne att börja leva en sorts dubbelliv genom en ung "avatar" som ska ta världen med storm. Hon tackar ja, och får leva varannan vecka som sig själv, och varannan vecka genom sin unga "avatar". Det attraktiva livet med att vara ung igen, blir snart en besatthet och reglerna om varannan vecka får absolut inte brytas. 

Uppfriskande med en smart David Cronenberg-doftande Body Horror! Jag hade gett den 4 av 5 om det inte vore för slutet, då filmen väljer att gå en spritt språngande galen väg istället för att avsluta allt på ett mer snyggt sätt, som hade passat resten av filmen bättre. Oavsett så var det en bra film! 

3,5/5

//Wilke

Promising Young Woman (2020)

Promising Young Woman är en psykologisk thriller från 2020 regisserad av Emerald Fennell (Saltburn). I rollerna syns bland annat Carey Mulligan (Drive) och Clancy Brown (Starship Troopers, Nyckeln Till Frihet). 

Handling: En kvinna viger sitt liv åt att hämnas på killar som utnyttjar kvinnor. Hon spelar jätteberusad, följer med killar hem, för att sedan straffa dom. Detta efter att hennes bästa vän tagit sitt liv efter en våldtäkt och hon har en plan att tillslut få tag i förövaren. 

Promising Young Woman var riktigt spännande, det känns inte riktigt som att jag kan ge filmen rättvisa när jag försökte beskriva handlingen här på bloggen. Jag gillade twisten i slutet som jag inte var beredd på. 

3,5/5

//Wilke

Night of the Lepus (1972)

Night of the Lepus är en djurskräckfilm från 1972 regisserad av William F Claxton, som regisserat ett gäng avsnitt av The Twiligt Zone. I rollerna syns bland annat Janet Leigh (Psycho, The Fog) och Rory Calhoun (Motel Hell). 

Handling: Gigantiska kaniner anfaller! Vi får följa ett gäng människor på den US-amerikanska landsbygden och hur de försöker sätta stopp för kaninerna. 

Det är lite roligt att filmskaparna väljer att göra en film där det gulligaste, minst läskiga djuret på våran planet är monstret. Night of the Lepus är kanske inte en bra film, men jag gillar ambitionen. Det bästa med filmen är alla scener där kaninerna springer fram genom välgjorda modellandskap som faktiskt får kaninerna att se stora ut. 

Sevärd, men kanske inte jättebra. 

2,5/5

//Wilke

Troll (1986)

Troll är en fantasy/rysare/komedi från 1986 regisserad av John Carl Buechler (Fredag den 13e Del 7). I rollerna syns bland annat Michael Moriarty (The Stuff, Q: The Winged Serpent), Noah Hathaway (The Neverending Story) och i en konstig biroll Julia Louis-Dreyfus (Seinfeld).

Handling: Harry Potter och hans familj (Japp, familjen heter Potter och både pappan och sonen heter Harry) flyttar in i en lägenhet. Snart blir familjens dotter tagen av ett troll, som succesivt jobbar sig igenom alla lägenheter och byter ut deras hyresgäster mot magiska djur. Passande nog bor även en god häxa i en av lägenheterna och Harry Potter Jr måste nu tillsammans med häxan bekämpa trollet. 

Man kan inte anklaga Troll för att vara en bra film. Effekterna är stundvis riktigt bra, men dialogen och handlingen är ett totalt haveri. Ett exempel på den usla dialogen är när häxan ska berätta för Harry om varför trollet vill dom illa: 

Häxan: That Harry, my boy, is a troll, or specificly Torak - the troll. 
Harry: Whats a troll?
Häxan: A fairy of sorts... Mean... and very strong!
Häxan pekar på en ful teckning som föreställer en man och en kvinna. 
Häxan: Look at that! Its me, and that was Torak. 
Harry: Torak?
Häxan: End the shatter and listen up! Before there where countrys, before there where presidents, there were just the world. One big place! And in this place there were fairys and there were humans. The leaders of both kingdoms decided that no one side would rule the other, that the kingdoms would be equally divided between the two of them. But that didnt set well with Torak and some of the fairys, they wanted to control the world so there was a great big war. The good humans won, and the rebel fairys was condemned to darkness. 
Harry: and Torak was turned in to a troll?
Häxan: For all eternity! 

Betyget för Troll blir lågt eftersom det är en dålig film. Dock är Troll så dålig att den blir rolig, och det är ju alltid något! Ett roligt haveri till film, med en handling som stundvis är obegriplig och stundvis är skrattretande. 

2/5

//Wilke

28 Dagar Senare (2002)

Detta blir min sexhundrafemtionde recension. Det firar vi med att återvända till en gammal favorit som jag såg senast för över 10 år sedan. 

28 Dagar Senare, eller 28 Days Later är en brittisk rysare från 2002 regisserad av Danny Boyle (Trainspotting, Slumdog Millionaire, Pistol). I rollerna syns bland annat Cillian Murphy (Batman Begins), Naomie Harris (Moonlight) och Alex Palmer (Eden Lake). 

Handling: En man vaknar upp på ett tomt sjukhus i London efter att ha legat i koma. Det visar sig att samhället kollapsat under tiden han varit i koma. Snart slår han sig samman med några andra överlevare för att tillsammans ta sig till platsen där en mystisk radiosignal sänds ifrån. 

Stilbildande film som utan tvekan fungerat som inspiration till The Walking Dead och The Last of Us. 28 Dagar Senare är i sin tur utan tvekan inspirerad av The Last Man on Earth från 1964, som jag också rekommenderar. 28 Dagar Senare är en spännande film som är väldigt snyggt filmad. 

4/5

//Wilke

Blue Velvet (1986)

Favoriten David Lynch gick tyvärr bort här om veckan, och tanken slog mig att det är dags att se om de filmer jag inte sett på åratal. Blue Velvet är Lynchs fjärde långfilm från 1986 och beskrivs bäst som en psykologisk mysterie-thriller. I rollerna syns bland annat Kyle MacLachlan (Twin Peaks), Laura Dern (Jurassic Park) och Dennis Hopper (Motorsågsmassakern 2). 

Handling: En ung man (MacLachlan) hittar ett avhugget öra. Han kontaktar en polis, vars dotter (Dern) har hört sin pappa tala om att örat kan ha något att göra med en sångerska. Tillsammans ska de två ungdomarna försöka lista ut mysteriet med örat och de dras in i en farlig värld. 

Blue Velvet känns lite som en generalrepetition inför Lynch senare mästerverk, tv-serien Twin Peaks. Bäst är dock Dennis Hopper som den spritt språngande galne gangstern Frank. Spännande, stämningsfull och perfekt mystisk. 

Vila i frid, David Lynch! 

4/5

//Wilke