söndag 14 augusti 2011
Cannibal Ferox (1981)
Då var det dags för ännu en riktigt grisig, grötig, stötande och i viss mån hänsynslös film. Jag talar om Italienska skräck/gore/kannibal/exploitations-filmen Cannibal Ferox.
3 stycken unga forskare beger sig ut i Amazonas djungel för att bevisa att kannibalism inte längre existerar. Väl inne i djungeln kommer 2 unga män springandes med en hel kannibalstam hack i häl. Det visar sig snabbt att kannibalism visst existerar och att de 2 unga männen har torterat en hel by och kannibalerna är såklart ute efter hämnd.
Ja ni hör, det låter precis som Cannibal Holocaust, ett faktum är att så många saker är så lika att man skulle kunna kalla det en uppföljare.
Riktiga djur blir dödade på riktigt i filmen, precis som i Holocaust. Så känsliga tittare varnas. Sedan är ju det "fejkade" våldet också extremt. Till exempel Penisavhuggningar, krokar genom kvinnobröst, magar som slits upp och folk som får huvudet delat på mitten varav sedan hjärnan blir uppäten.
Skrattar och Spyr tycker att inga djur eller människor borde skadas på riktigt i film.
Filmen är svår att betygsätta, men jag skulle säga att den är som en något sämre version av Cannibal Holocaust. Trots att dessa filmer är så hemska, så kan man inte låta bli att se dem.
En svagare 3 av 5 i betyg.
//Wilke
Besökarna (1988)
Då var det dags för den svenska skräckfilmen Besökarna. En av få svenska skräckfilmer från 1980-talet. Varför så lite skräck producerats i vårat avlånga land kommer jag aldrig att förstå mig på.
Handling: Kjell Bergqvist spelar familjefadern och företagaren Frank som köper ett hus på landet tillsammans med sin fru (Lena Endre). Huset är dessvärre hemsökt av spöken och snart kallas en spökjägare (Johannes Brost) in för att driva ut de onda andarna.
Besökarna är en underhållande svensk "take" på "Poltergeist", "Huset som Gud Glömde" och liknande filmer. Kjell Bergqvist, Lena Endre och Johannes Brost gör alla riktigt bra skådespelarinsatser. Även en del humor förekommer i filmen. Det enda som jag vill gnälla på är barnskådespelarna, som är värre än vad man är van vid när det kommer till barnskådespelare. En svensk skräckklassiker!
4/5
//Wilke
Etiketter:
1980-tal,
Psykologisk Skräck,
Skräck-Komedi,
Spökfilm,
Svensk skräck
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)