City of the Living Dead (1980)

City of the Living Dead är en Italiensk skräckfilm från 1980 regisserad av skräckmästaren Lucio Fulci.
Fulci är kanske mest känd för sina filmer The Beyond (1981) eller Zombie Flesh Eaters (1979).

HANDLING: En präst hänger sig själv vilket sorgligt nog öppnar en av portarna till helvetet. De döda vaknar till liv och börjar sakta men säkert ta sig upp ur jorden. Nu är det upp till några kvinnor och män att stänga porten innan det bokstavligen går åt helvete...

Som vanligt är det extremt snygga zombies, inälvor och slem som gäller. City of the Living Dead är en riktigt bra film, dock snäppet svagare än "Zombie Flesh Eaters". 

4 av 5 borrar genom huvet.

//Wilke

Texas Chainsaw Massacre 4 - The next generation (1994)

Motorsågsmassakern 4 – the next generation är den fjärde och sista filmen i den gamla Motorsågsmassakern-serien. För regi står Kim Henkel som var med och producerade originalet från 1973.

The next generation är inget mästerverk direkt. Filmen känns ofta överdriven och flera av skådespelarna gör riktigt dåliga skådespelarinsatser. Men helt värdelös är den inte. En ung och då okänd Matthew McConaughey (Interstellar, U-571, Contact m.m.) gör riktigt bra ifrån sig som spritt språngande galen ”ledare” över Kannibalfamiljen. Jag gillade de scener där McConaughey får gå bananas i men i övrigt var inte filmen någon höjdare.

HANDLING: Ett gäng ungdomar hamnar i klorna på en mordisk kannibalfamilj... Igen...

Leatherface är transvestit, ledaren över kannibalfamiljen har ett robotben och har USAs regering något med motorsågsmassakern att göra?

2 och ett halvt finger inkörda i munnen av 5 möjliga.

//Wilke

From Beyond (1986)

From Beyond är en grötig gore-skräckfilm regisserad av Stuart Gordon som är mannen som ligger bakom en av mina favoritfilmer Re-Animator. I huvudrollerna ser vi Jeffrey Combs (Re-animator), Barbara Crampton (Re-animator) och Ken Foree (Dawn of the Dead, The Devils Reject).

Precis som Re-animator så är detta en filmatisering av en berättelse av H.P. Lovecraft.

HANDLING: En professor har byggt en maskin som får oss att se varelser som hela tiden finns runt omkring ossmen som vi i vanliga fall inte kan se. En dag så går ett experiment med maskinen fel och professorn dödas av en av dessa varelser. Professorns tidigare assistent ska nu försöka vidareutveckla maskinen och utforska varelserna mer. Men det går ju som det går...

Inälvor! Blod! Kladd! Gegga!

En stark 3:a av 5 möjliga.

//Wilke

Bubba Ho-Tep (2002)

Nu kommer en film som jag såhär några timmar efter att jag sett den (för första gången) känner mig delad inför. Vi snackar Bubba Ho-Tep från 2002. En rysarkomedi regisserad av Don Coscarelli (Phantasm) med Bruce "Evil Dead" Campbell i huvudrollen.

HANDLING: Bruce Campbell spelar en man som är eller tror sig vara Elvis Presley. Han bor på ett ålderdomshem och umgås med en svart man som påstår sig vara John F Kennedy. En mumie börjar härja på ålderdomshemmet och döda de boende, så nu är det upp till Elvis och JFK att stoppa mumien.

Jag kan inte säga att filmen var bra, men jag kan inte heller säga att den inte var underhållande. Jag är glad att jag såg den, men kommer nog inte se den igen. Hmm... Jag är förvirrad.

2 och en halv poäng av 5 möjliga.

//Wilke

Bride of Re-Animator (1989)

Bride of Re-Animator är uppföljaren till en av mina absoluta favoritfilmer Re-Animator. Originalet är en fruktansvärt underskattad skräckfilm med svart humor som baseras på en bok av HP Lovecraft.

Men hur är då uppföljaren? Jo, denna gång är det Brian Yuzna (The Dentist) som producerade originalet som sitter i regissörstolen. Alla viktiga skådespelare från förra filmen är med, vilket hjälper Bride of Re-animator att skapa ungefär samma känsla som originalet med samma typ av musik och atmosfär.

HANDLING: Våra favoritläkare Herbert West och Dan Cain återvänder till USA efter att ha tjänstgjort som fältläkare i ett inbördeskrig någonstans. Deras experiment med att återuppliva de döda har kommit längre än vad de gjorde i förra filmen och nu ska de likt doktor Frankenstein blåsa liv i en kvinna, byggd av olika människors kroppsdelar.

Blodigare än originalet men inte lika vass.

3 av 5 möjliga poäng.

//Wilke

Motorsågsmassakern (1974)

Då var det dags för en av mina absoluta favoritfilmer: Motorsågsmassakern!

Mästerverket av Tobe Hooper (Poltergeist) som fick censur och recensenter att skita på sig i ett årtionde. Inspirerad av den riktige seriemördaren Ed Gein som inredde sitt hus med likdelar.

HANDLING: Ett gäng ungdomar hamnar i klorna på en illasinnad kannibalfamilj mitt ute i ingenstans i Texas. Ska de överleva motorsågsmassakern?

Texas Chainsaw Massacre är en fantastisk film, snyggt filmad med rekvisita som än idag ser äkta ut. Stämningen genom hela filmen är stress och panik, vilket lurar hjärnan att tro att filmen innehåller mycket grafiskt våld, vilket den faktiskt inte gör. Det är en av de briljanta fenomenen med den här filmen, du luras att tro att du just sett massor med folk blivit slitna i stycken, men i själva verket är det endast en (!) karaktär som blir sågad av en motorsåg framför kameran. Texas Chainsaw Massacre är ett mästerverk som bör ses av alla som har det minsta intresse av skräckgenren.

5 av 5 möjliga poäng.

//Wilke

Day of the Dead (1985)

Day of the Dead, är den tredje och sista filmen i George A Romeros legendariska Zombie-trilogi.

Med den första filmen Night of the Living Dead så uppfann Romero den moderna Zombien. Med den andra filmen Dawn of the Dead gjorde han Zombiefilmen "mainstream" och inspirerade filmskapare som Lucio Fulci (Zombie Flesh Eaters) och andra. Med Day of the Dead så avslutar han trilogin med en mängd inälvor och gore som skräckpubliken år 1985 sällan skådat innan.

HANDLING: Efter Zombie-apokalypsen så har några få överlevande militärer och forskare barrikaderat sig i en underjordisk bunker. Konflikterna avlöser varandra och hur ska de kunna överleva om de inte kan sammarbeta? En armada av Zombies vandrar omkring runt bunkern...

Klockren. En film som blir bättre och bättre för varje gång man ser den. Jag tycker att den är i samma klass som Dawn of the Dead.

4 av 5 Poäng.

//Wilke

House by the Cemetery (1981)

House by the Cemetery är en skräckfilm gjord av den Italienska skräckmästaren Lucio Fulci (The Beyond, Zombie Flesh Eaters) från 1981. I rollerna återfinns diverse skådespelare från andra Lucio Fulci-filmer.

HANDLING: En familj flyttar in i ett hus som ligger mitt i ingenstans. Pappan ska fortsätta med ett forskningsarbete som hans numera avlidne kollega höll på med innan han dog.  Ganska snart så märker dom att det inte är något fridfullt hus dom flyttat in i och vad finns egentligen i källaren!?

Lite som en slasher. Bra film, men inte i samma klass som Zombi och The Beyond.

Ett minus är den dryga dubbade ungen.

3 av 5 möjliga poäng.

//Wilke

Suspiria (1977)

Suspiria eller "Flykten från Helvetet" som den lanserades som i Sverige, är en italiensk rysare från 1977 regisserad av skräckfilmslegenden Dario Argento (Phenomena, Inferno osv..).

HANDLING:
En tjej åker från USA till Tyskland för att börja på en av Europas finaste dansskolor. Hon får snart reda på att skolan var ett centrum för ockultism för över 100 år sedan. Det är något som inte stämmer...

Otroligt vackert filmad, fantastisk musik, kuslig stämning och fantastiskt arbete med färger. Suspiria är ett mästerverk. 

En 5 av 5 möjliga poäng.

//Wilke

Godzilla - King of the Monsters! (1956)

Godzilla – King of the Monsters är den amerikanska versionen av den första Godzillafilmen. Det är i princip samma film som den japanska, med samma scener. Men i Godzilla – King of the Monsters så har man klippt in en ny story om den amerikanska journalisten Steve Martin (Spelad av).

HANDLING: Jätteödan Godzilla reser sig ur havet för att förinta Tokyo. Den amerikanska journalisten Steve Martin hamnar mitt i kaoset. Inget verkar bita på Godzilla, men vad Japanerna inte vet är att det finns en forskare i stan som har tagit fram ett nytt vapen som kanske kan göra lite nytta.

Ett litet minus är att de så tydligt syns att många av de Japanska skådespelarna inte kan ett ord engelska. Deras munnar döljs på ganska roliga sätt varje gång en Japan har en monolog på Engelska.

Klassiker! Sjukt nice specialeffekter för sin tid.

3 av 5 möjliga förstörda städer.

//Wilke

Taste the blood of Dracula (1970)

Taste the Blood of Dracula är den fjärde filmen i ordningen med Christopher Lee (Star Wars, Sagan om Ringen) i rollen som mörkrets furste. Peter Sasdy (Hands of the Ripper) står för regi. 

HANDLING: Denna gång så får vi lära känna 3 adelsmän som nattetid ägnar sig åt att besöka Bordeller och annat skumt. Men de börjar bli uttråkade, de vill göra något extremare. De träffar en ung satanist som övertalar dom att hjälpa honom att återuppliva Greve Dracula.

Jag tycker att Taste the Blood of Dracula spelar i samma liga som "Horror of Dracula" och "Dracula: Prince of Darkness". "Taste..." är nog den Draculafilm i serien som har bäst handling efter den första filmen. 

4/5

//Wilke

Dracula has risen from the grave (1968)

Då var det dags för den tredje filmen i ordningen med Christopher Lee (Star Wars, Sagan om Ringen) i rollen som den blodsugande adelsmannen Greve Dracula. Filmbolaget hammer fortsätter i samma anda som de 2 tidigare filmerna men denna gång tycker jag det börjar bli lite för rörigt. Detta kan bero på att det inte är samma regissör som gjorde ettan och tvåan utan den här gången står Freddie Francis (Tales from the Crypt) bakom rodret.

HANDLING: Två präster förseglar Draculas slott med ett stort kors för att göra slut på ondskan. Men rätt var det är så återuppstår dracula igen och börjar återigen att döda.

Överlag var det en bra film, men dock inte i samma klass som Horror of Dracula och Dracula Prince of Darkness. Ett minus var att det var lite för mycket karaktärer att hålla koll på och ett plus var att filmen har samma spöklika stämning som sina föregångare.

Jag ger den 3 av 5 möjliga poäng.

//Wilke

Dracula - Prince of Darkness (1966)

Dracula – Prince of Darkness är den andra filmen i ordningen i filmbolaget Hammers återupplivning av Dracula-filmerna. För regi står Terence Fisher som även gjorde Horror of Dracula. Christopher Lee (Star Wars, Sagan om Ringen) återvänder som mörkrets furste Greve Dracula.

HANDLING: Vi får följa 4 stycken människor som är på resande fot genom Europa. När de blir övergivna mitt i skogen en kväll så hittar de oturligt nog till Greve Draculas slott. Draculas tjänstefolk smider planer på att återuppliva sin godsherre, så nu ligger deras nya gäster risigt till.

Underhållande film! Min favorit bland Hammers Draculafilmer. 

4 av 5 möjliga poäng.

//Wilke

Horror of Dracula (1958)

The Horror of Dracula eller bara "Dracula" är en rysare från 1958. Filmbolaget Hammer gjorde under 50-, 60- och 70-talet flera remakes på de gamla klassiska skräckfilmerna. Dracula, Frankenstein, Wolfman och Mumien fick massor av remakes och uppföljare tack vare Hammer. I rollerna ser vi Christopher Lee, som skulle komma att spela Dracula i 8(!) filmer och Peter Cushing som Van Helsing. För regi står Terence Fisher.

Man brukar säga att det var filmbolaget Hammer som tog in blodet och snusket i skräckfilmen, och det gäller även dessa filmer!

HANDLING: En man blir anställd hos Greve Dracula som bibliotekarie, detta slutar som ni kan ana illa. Sådan tur är så är Dr Van Helsing Dracula hack i häl och katt och råtta-leken kan börja.

4 av 5 möjliga poäng.

//Wilke  

My name is Bruce (2007)

My name is Bruce är en lite annorlunda Skräckkomedi av Bruce Campbell, med Bruce Campbell och om Bruce Campbell.

Då frågar ju sig den ovetandes, vem är Bruce Campbell? Jo, Bruce Campbell är en skådespelare som framför allt mest är känd för Evil Dead-triologin där han spelade huvudrollen som Evil Dead-seriens hjälte, Ash. Han har även haft roller i Maniac Cop och den sköna äventyrs/komedi-serien Jack of all Trades.

Som ni då kanske vet (eller fortfarande inte) så har Bruce Campell nästan uteslutet spelat arroganta macho-snubbar som kläcker ur sig riktigt dåliga "oneliners" och/eller ramlar omkring i sann Charlie Chaplin-anda. Gillar ni det, så kommer ni gilla den här filmen.

HANDLING: Bruce Campell spelar sig själv som är i en svacka i sin skådespelarkarriär. Han bor i en husvagn där han super sig full med sin hund. En dag blir han kidnappad av några Evil Dead-fans som behöver hans hjälp med att slakta en uråldrig Kinesisk demon. Korkad som Bruce är så tar det lång tid innan han förstår att det här är på riktigt och inte en filminspelning.

Flera gamla Evil Dead-skådisar dyker up i den här rullen!

Underhållande! 3 av 5 möjliga poäng.

//Wilke

Island of Lost Souls (1932)

Island of Lost Souls är en skräckklassiker från 1932 regisserad av Erle Kenton som innan den här filmen var känd som mannen bakom Frankenstein-uppföljarna. I rollerna återfinns Charles Laughton (Spartacus), Richard Arlen (Alice i Underlandet (1933)), Leila Hyams (Freaks) och sist men inte minst, min favoritskådespelare: Bela Lugosi (Dracula) som pryder bilden här ovanför.

Den här filmen har lyckats etsa sig fast i kulturhistorien. New Wave-bandet Blondie har en låt med samma namn som filmen, Det udda 80-talsbandet Devo har använt Lugosis citat "Are we not men?" som namn på en av deras skivor och hiphop-gruppen House of Pain har tagit sitt namn från den här rullen.

HANDLING: En man blir strandsatt på Dr Moreaus mystiska ö. Snart visar det sig att Dr Moreau leker gud, och utför vansinniga experiment på den så kallade "lokalbefolkningen".

En ny favoritfilm faktiskt. Riktigt bra! Gillar ni old school-skräck så rekomenderar jag den här starkt.

4 Poäng av 5 möjliga.

//Wilke

The Hills Have Eyes (1977)

Då var det dags för ännu en klassiker. The Hills Have Eyes är en skräckfilm, något inspirerad av Motorsågsmassakern, regisserad av Wes Craven (Terror på Elm Street, Scream osv) från 1977.

I rollerna syns bland annat Dee Wallace (Cujo, ET, The Howling) och Michael Berryman (Gökboet).

HANDLING: 2 familjer blir "strandsatta" när deras bil kraschar mitt i ingenstans i den amerikanska södern. De upptäcker snart att de inte är ensamma. I ravinerna runt vraket av bilen stryker det nämligen runt inavlade kannibaler. Hur ska det gå?

Underhållande film! Klart se och köp-värd.

3 av 5 möjliga poäng.

//Wilke

The Wicker Man (1973)

The Wicker Man är en rysare/däckare från 1973 regisserad av Robin Hardy. I huvudrollerna syns Edward Woodward (Hot Fuzz) och Christopher Lee (Dracula, Star Wars, Sagan om ringen m.m.). Det första jag har att säga såhär precis efter jag har sett den för första gången är "Konstig film, vad var det jag nyss såg?"

HANDLING: En polis anländer till en Skotsk Ö där en ung flicka har försvunnit. Alla öns invånare förnekar att hon har existerat och det visar sig snart att de är religösa fanatiker som är fixerade vid sex.

Ett minus är att ibland börjar alla sjunga i filmen. Jag är inget fan av musikaler och sång hör absolut inte hemma i en rysare. Sluta sjunga! The Wicker Man är en bra film, men inget mästerverk. Jag förstår inte riktigt hypen kring filmen.

3 av 5 möjliga.

//Wilke

The Beyond (1981)

The Beyond (eller E tu vivrai nel terrore! L´aldila) är en italiensk skräck-klassiker från 1981. Lucio Fulci, den italienska skräckens mästare, är det som står för regi.

The Beyond är ingen typisk zombiefilm. En drömlik känsla maler på genom hela filmen och rent estetiskt sett, så är det en väldigt konstnärligt välgjord film. Den är lika vacker som den är brutal. I sann Fulci-anda så sticks ögon ut, huvuden spetsas och ansikten fräter sönder.

HANDLING: En kvinna har fått ärva ett Hotell. Hon åker dit för att börja renovera och göra hotellet klart för öppning. Men vad hon inte vet är att Hotellet står på en av de 7 portarna till helvetet.

Det är en grötig film, men samtidigt så sjukt atmosfärisk.

4 poäng av 5 möjliga.

//Wilke