The People Under the Stairs (1991)

The People Under the Stairs eller "Ondskans Hus" som den lanserades som i Sverige är en skräckfilm från 1991 av Wes Craven (Terror på Elmstreet, Scream).

I rollerna synd bland annat Everett McGill och Wendy Roby som kanske är mest kända för sina roller som Big Ed och Nadine i Twin Peaks. Det är kul att se dem spela ett par (nåja...) igen, precis som de gör i Twin Peaks, fast helt jävla sjuka i huvudet denna gång.

Handling: En fattig pojke gör inbrott tillsammans med en äldre snubbe i ett stort fint hus. Snart inser de att huset är bebott av ett helt spritt språngande galet, mordlystet syskonpar.

I början så tror man att det ska röra sig om en vanlig hemsökta hus-film, men The People Under the Stairs är faktiskt riktigt originell.

Bra film! Se den!

3/5

//Wilke

Invasion of the Body Snatchers (1956)

Invasion of the Body Snatchers (eller Världsrymden Anfaller som den heter i Sverige) är en klassisk Sci-Fi från Atomic Age-eran. För regi står Don Siegel (Flykten från Alcatraz) och i rollerna syns bland annat Kevin McCarthy (Tales fron the Crypt) och Dana Wynter (Airport).

Handling: En doktor och hans käresta inser alla människor håller på att bli utbytta mot känslolösa kopior i staden de bor i. Invasionen från ondskefulla rymdvarelser är ett faktum, men kommer någon att tro på dem?

Invasion of the Body Snatchers är en mycket välskriven film med bra skådespeleri. Egentligen ser man inte av så mycket science fiction i filmen, men tack vare den välskrivna dialogen och de riktigt övertygande skådespelarinsatserna så sitter man fastklistrad genom hela filmen.

3½ / 5

//Wilke

Night of the Ghouls (1959)

Night of the Ghouls är en lågbudget-skräckfilm gjord av B-filmslegenden Edward D Wood Jr. Detta är, som jag förstått det,  Ed Woods sista skräckfilm innan han gav upp sina ambitioner om att göra ruggiga skräckfilmer och gick helt över till att producera pornografi.

Ed Wood kallas ofta för den sämsta regissören någonsin. Men sanning är den att han var en eldsjäl. Han kämpade alltid i uppförsbacke, gjorde filmer utan budget och med Hollywood-eliten emot sig. Hans filmer blir underhållande just för att han inte var så noga, gjorde aldrig omtagningar och hade förkärlek till användandet av så kallade props.

Night of the Ghouls är typ en uppföljare på min favorit Ed Wood-film, Bride of the Monster.

Handling: En man påstår att han kan ta kontakt med andevärlden, men kan det vara så att han är en lögnare? Riktiga spöken vandrar i alla fall omkring utanför hans hus.

Underhållande! Men hans filmer Bride of the Monster och Plan 9 from Outer Space är bättre.

2½ / 5 

//Wilke

House of Wax (1953)

House of Wax är en klassisk rysare från 1953 med giganten Vincent Price (The Fly, Last Man on Earth) i huvudrollen. Filmen är en remake på "Mystery of the Wax Museum" från 1933. För regi står den enögde regissören Andre De Toth som främst gjorde kriminalfilmer under sin tid som regissör.

Handling: Vincent Price spelar en Vaxdocke-skulptör som får sitt älskade museum nerbränt av sin giriga partner. Partnern tror att Price är död men vad han inte anar är att Price överlevt branden och ska ge sig ut för att hämnas på alla som varit inblandade i förstörandet av hans livs verk.

Detta är en film som det händer mycket i. House of Wax går i ett snabbare tempo än många av filmerna som är från samma tid. Är du intresserad av klassisk skräck och inte sett så mycket så kan detta vara en bra film att börja med!

Ett kul fakta om filmen är att skräckmästaren Bela Lugosi dök upp på premiären (trots att han inte var med i filmen) iförd sin Dracula-cape och hållandes en skådespelare utklädd till apa. Varför inte?

4/5

//Wilke

The Satanic Rites of Dracula (1973)

The Satanic Rites of Dracula är den sjunde och sista delen i filmbolaget Hammers Dracula-Serie med Christopher Lee (Sagan om Ringen) i rollen som mörkrets furste. Precis som i den föregående filmen Dracula A.D. så återvänder den fantastiska skådespelaren Peter Cushing (Curse of Frankenstein) som Draculas ärkefiende Dr Van Helsing. För regi står Alan Gibson som även regisserade Dracula A.D.

Handling: Ett gäng satanister återupplivar Dracula som löper amok i 1970-talets England.

Detta är den svagaste filmen i serien. Är du intresserad av Hammers Dracula-filmer så se dem helst i rätt ordning (Första filmen heter Horror of Dracula) för att se om du gillar det. Är man ett fan av Hammer-Dracula och har koll på konceptet så är det här trots allt en relativt underhållande film.

2½ / 5

//Wilke

Poltergeist III (1988)

Då var det dags för den tredje och sista delen i Poltergeist-triologin från 80-talet. För regi står denna gång Gary Sherman (Dead and Buried). I Poltergeist III återfinns endast två skådespelare från originalet. Dessa är Heather O'Rourke som spelat den lilla flickan Carol-Anne i alla tre filmer och Zelda Rubinstein som spelat mediumet och spökexperten Tangina i alla tre filmer. Utöver dessa syns även en ung Lara Flynn Boyle (Twin Peaks) och Bruce Skerritt (Alien).

Tragiskt nog så dog barnskådespelaren Heather O'Rourke direkt efter att Poltergeist III var färdigfilmad.

Handling: Carol-Anne, den lilla flickan som kidnappats av ande-världen två gånger tidigare befinner sig hos sina släktingar. Släkten driver en stor skyskrapa med gallerior, bostäder, badhus och spa. Dock är spökena efter henne igen och snart kidnappas hon av andar en tredje och sista gång.

Den svagaste filmen i triologin, men fortfarande spännande och sevärd.

2½ / 5

//Wilke

Dead and Buried (1981)

Dead and Buried är en Skräckfilm/Thriller från 1981 regisserad av Gary Sherman som nog är kändast som mannen bakom Poltergeist III. I rollerna syns bland annat James Farentino (The Final Countdown), Melody Anderson (Flash Gordon), Lisa Blount (Prince of Darkness) och sist men inte minst, Robert Englund (Terror på Elmstreet).

Dead and Buried känns till en början som många av de Rysare med deckar-vibbar som Hammer släppte under sin storhetstid. I övrigt tycker jag mig se influenser från både The Wicker Man, White Zombie och Night of the Living Dead.

Handling: Filmen utspelar sig i en liten avlägsen småstad, där plötsligt grupper av medborgare börjar döda turister. Något är inte som det ska vara...

Bra film!

3/5

//Wilke

Leatherface (2017)

Leatherface är den åttonde filmen i ordningen om Kannibalfamiljen i Texas. I rollerna syns bland annat Stephen Dorff (The Gate), Lili Taylor (The Conjuring), Sam Coleman (Game of Thrones) och Christopher Adamson (Pirates of the Caribbean).

Innan vi ger oss på den här filmen vill jag snabbt ge min syn på alla de föregående filmerna. Originalet av Tobe Hooper tillhör en av mina absoluta favoritfilmer och är ett mästerverk. Uppföljaren, också den av Tobe Hooper, är en skräckkomedi som parodierar originalet. Den tredje filmen som också heter "Leatherface" var en påkostad actionversion av originalet, sämre än de två tidigare medans den fjärde filmen från 1994 "The next generation" var en B-film rätt igenom. 

En förvirrande sak som bör nämnas är att familjen heter Sawyer i de gamla filmerna, Hewitt i de nyare och sedan Sawyer igen. Vad detta beror på är omdiskuterat. 

I början på 2000-talet dök en remake och en så kallad prequell upp. Båda dessa fyllde ett underhållningsvärde enligt mig och är sevärda. För några år sedan kom "Texas Chainsaw" som jag inte gillade alls och recenserade inte heller för den delen. Vad tycker jag då om denna, åttonde del i filmserien om Kannibalfamiljen?

Första timmen känns inte som en Motorsågsmassakern-film. Snarare typ "Oh brother, where art thou?" fast med sadistiska psykopater. Den sista halvtimmen så rycker filmen upp sig, och när den är som bäst så tar den slut. 

Handling: 4 stycken intagna på ett mentalsjukhus kidnappar en sköterska och rymmer. En av dem är mannen som ska komma att bli Leatherface. En hämndlysten polis vars dotter blivit mördad av Familjen Sawyer är dom på spåren...

Bättre än "Texas Chainsaw 3D" men ingen superfilm.

2½ / 5 

//Wilke

Stranger Things - Säsong 1 (2016)

Då har jag äntligen fått arslet ur vagnen och plöjt igenom säsong 1 av den just nu superpopulära serien Stranger Things. Vad är det här för något då? Jo, Stranger Things är en skräck/sci-fi serie skapad av bröderna Ross och Matt Duffer (Hidden). Serien lånar friskt från klassiska 80-talsfilmer som Poltergeist, Det, Hellraiser, Stand by Me, E.T. osv osv. 80-talet genomsyrar verkligen hela serien, som anspelar mycket på nostalgi.

I rollerna syns bland annat Winona Ryder (Alien 4), Milly Bobby Brown (Intruders) och Finn Wolfhard (Remaken på Det)

Handling: En pojke kidnappas av något övernaturligt. Hans vänner, föräldrar och syskon försöker på olika håll reda ut vad som hänt och hur de ska få tillbaka honom.

Bra serie, men jag hade lite för höga förhoppningar om den.

3½ / 5

//Wilke

Stalker (1979)

Stalker är en Sovjetisk psykologisk och filosofisk Sci-Fi/Dramafilm från 1979. Det är en otroligt djup film som maler på i ett långsamt tempo. Jag sögs verkligen in i filmen och satt som fastklistrad under dess nästan 3 timmar långa speltid.

Det är ingen film du tittar på varje dag, men en film du bör se om du uppskattar lite djupare kvalitetsfilm. Riktigt snyggt filmad.

Handling: 3 män färdas genom ett totalt övergivet (snudd på post-apokalyptiskt) landskap som kallas Zonen. Deras mål är ett rum där det sägs att man kan få sina önskningar uppfyllda.

3/5

//Wilke

The Lost World (1960)

The Lost World är en äventyrs/monsterfilm från 1960 skapad för att försöka konkurrera med "En världsomsegling under havet". För regi står Irwin Allen som kanske är mest känd för att vara en av personerna bakom tv-serien "Lost in Space". Denna film är bara en av många filmatiseringar på boken med samma namn av Sherlock Holmes-skaparen Arthur Conan Doyle.

Handling: Ett gäng forskare och äventyrare beger sig till en avlägsen plats i Sydamerikas djungler där det sägs finnas Dinosaurier. Deras kollegor försvann nämligen där borta med sin expedition 3 år tidigare. Ska de hitta sina kamrater vid liv?

Dinosaurierna är uppenbart ödlor som fått dinosaurie-delar fastlimmade på sig.

Påkostad film, stundvis underhållande. Men jag föredrar i så fall "En Världsomsegling Under Havet".

2/5

//Wilke

Beyond Re-Animator (2003)

Beyond Re-Animator är den tredje och sista delen i Re-Animator-trilogin som är baserad på en berättelse av H.P. Lovecraft. Den första filmen är en av mina absoluta favoritfilmer. Tvåan var också bra och trean är faktiskt bra den med! För regi ser vi åter igen Brian Yuzna som även låg bakom "Bride of Re-Animator".

I huvudrollen som den smått galne läkaren Herbert West ser vi åter igen Jeffrey Combs.

Handlingen: Vår anti-hjälte och galne läkare Herbert West är inlåst bakom lås och bom. När han hastigt kastas in i fängelsets vårdavdelning så kan experimenten med att väcka de döda till liv igen åter ta fart.

3/5

//Wilke

Green Room (2015)

Green Room är en Skräck-Thriller från 2015 regisserad av Jeremy Saulnier (Blue Ruin). I rollerna syns bland annat Alia Shawkat (Three Kings), Mark Webber (13 Sins), Anton Yeltchin (Fright Night 2011) som tyvärr dog i en tragisk olycka 2016 27 år gammal OCH ingen mindre än Patrik Stewart (Star Trek).

Handling: Ett Punkband blir bokat till en Nazistisk Skinhead-spelning. Efter ett bråk blir någon knivskuren och snart befinner sig bandet i en gisslansituation som snabbt eskalerar till en kamp om överlevnad.

Kul med en film som är obehaglig utan att ha med massa övernaturliga saker.

Är man intresserad av Punk och Hardcore-musik som jag är så kommer man gilla filmen. Bilder, t-shirts och musik med Misfits, Poison Idea, 7 Seconds, GBH, Minor Threat och Bad Brains hörs och syns genom filmen.

Riktigt jävla spännande.

4/5

//Wilke

Oasis of the Zombies (1982)

Oasis of the Zombies är den fjärde filmen jag ser av B-filmsregissören Jesus "Jess" Franco. Av de 4 Franco-filmer jag sett hittills har 2 varit bra och 2 har varit dåliga. Den här var bedrövligt dålig.

De levande döda i den här filmen ser ut som de blivit bajsade i ansiktet av fåglar och hela filmen har så dålig kvalite' att jag inte skulle vara förvånad om den var filmad med en potatis.

Handling: Ett gäng folk letar Nazi-guld i någon gammal Tysk koloni när de plötsligt anfalls av Zombies.

Nej tack.

1/5

//Wilke

Dracula, Prisoner of Frankensten (1972)

Då var det dags för en riktig B-film! Dracula, Prisoner of Frankenstein (eller "Dracula contra Frankenstein" som den också kallas) är en lågbudget-skräckfilm från 1972 regisserad av Jesus "Jess" Franco. En regissör som sprutade ur sig filmer, ibland över 6-7 filmer om året. Vissa är påkostade med stora skådespelare, vissa är bara hastigt filmade och ihopklippta. Ofta har blod och sex fått ersätta handlingen i Jess Francos filmer.

I denna film syns i rollerna bland annat Dennis Price (Twins of Evil), Howord Vernon (Delikatessen) och Luis Barboo (Conan barbaren).

Handling: Dr Frankenstein har tagit kontroll över Greve Dracula och håller på att bygga en arme' av vampyrer som han ska ta över världen med.

Fladdermössen ser ut att vara gjorda av papper, Frankensteins monster ser ut som någon som blivit målad i ansiktet på ett barnkalas och Dracula (bilden) ser ut som Olof Palme som går igen. Kan tänka mig att om Ed Wood varit verksam på 70-talet så är det så här hans filmer skulle sett ut.

Väldigt lite dialog, vilket jag kan tycka är skönt ibland. Dracula, Prisoner of Frankenstein är så muppig och lågbudget att den blir godkänd.

2½ / 5

//Wilke

Vampyros Lesbos (1971)

Vampyros Lesbos eller "Lesbian Vampires" som den också kallas är en psykadelisk dramarysare med mycket naket i, regisserad av Jesus "Jess" Franco (Dracula prisoner of Frankenstein).

Handling: En lesbisk vampyr som är typ Draculas barns-barns-barn bor i Turkiet i en modern lyxvilla dit hon lockar unga tjejer som hon ska döda....

Ja haha. Det här var inte någon bra film. Hela filmen utspelar sig i dagsljus vilket inte är särskilt läskigt, långa tagningar, mycket naket (dvs lite handling), mycket dålig jazzmusik. En kulturell bajskorv som skickats från Hippie-eran.

Att Vampyros Lesbos får lika högt betyg på IMDB som Jess Franco's Count Dracula är för mig helt obegripligt. Count Dracula var en bra film, den här var kass.

1/5

//Wilke

Count Dracula (1970)

Efter att ha lyssnat på podden Udda Ting med filmskaparen Henrik Möller så fick jag nys om en regissör jag inte lagt märke till förut. Jesus "Jess" Franco, en spansk filmskapare som klämde ur sig filmer som en skitnödig höna. Jess Franco filmade ofta 2-3 filmer samtidigt så tydligen ska kvaliten på hans filmer variera stort. Hur som helst så beslutade jag mig för att börja med en av hans mer påkostade filmer och eftersom jag är en stor Dracula-fantast så föll valet på Jess Francos Count Dracula.

I rollerna syns bland annat Herbert Lom som jag minns som Chief Inspector Dreyfuss i dom gamla Rosa Pantern-filmerna. Klaus Kinski som spelade Dracula i Werner Herzogs Nosferatu och som mörkrets furste ser vi Christopher Lee som spelat Dracula i 7 st Hammer-filmer också. Idag är dock Lee mest känd för sin roll som Sauroman i Sagan om Ringen.

Handling: Dracula sprider skräck i Transylvanien och köper sen ett gammalt hus i London och flyttar dit för att hitta nya offer. Den stora skillnaden med denna version är att Dracula blir yngre av människors blod. Dracula dödar alltså för att hålla sig ung.

Bra film! Men jag föredrar Dracula från 1931 eller Horror of Dracula från 1958.

3/5

//Wilke

The Invisible Ray (1936)

The Invisible Ray är en sci-fi/rysare från 1936 regisserad av Lambert Hillyer (Draculas Daughter). I huvudrollerna syns skräckfilms-giganterna Boris Karloff (Frankenstein) och Bela Lugosi (Dracula).

Handling: Boris Karloff och Bela Lugosi spelar två forskare som reser till Afrikas djungler där de finner ett nytt ämne som de kallar Radium X. Karloff blir smittad av Radium X och skapar en dödlig stråle som han vill utplåna folk med medans Lugosi vill använda Radium X för att bota sjukdomar. Hur ska det gå?

Inget mästerverk, men en underhållande sci-fi/rysare med spännande handling.

3/5

//Wilke

The Tomb of Ligeia (1964)

Då var det dags för ännu en Edgar Allan Poe-film regisserad av Roger Corman (The Terror, Little Shop of Horrors). Även denna gång ser vi Vincent Price (The Fly, Edward Scossorhands) i huvudrollen.

Filmen har helt felaktigt lanserats i Sverige under namnet "Mannen i vaxkabinettet". Detta är helt fel då det endast existerar en vaxdocka i hela filmen och den är endast med i några sekunder. Förmodligen döptes filmen till detta för att kapitalisera på filmen "House of Wax" från 1953 som Vincent Price blev känd för i Sverige.

Handling: En man som är besatt av sin döda fru Ligeia får svårare och svårare att se skillnad på vad som är verklighet och vad som inte är det när han träffar en ny kvinna. Det är något som inte stämmer, och katten är helgalen.

Fin, kuslig scenografi och bra skådespel, men överlag rätt långsam.

2½ / 5

//Wilke

1984 (1984)

Då var det dags för filmatiseringen av George Orwells klassiska bok 1984 från 1948. För regi står Michael Radford (Köpmannen från Venedig) och i huvudrollerna syns John Hurt (Alien, V för Vandetta), Richard Burton (Where Eagles Dare) och Suzanna Hamilton (Tale of a Vampire).

HANDLING: Världen domineras av 3 gigantiska nationer. Oceanien, Euroasien och Östasien. I Oceanien styr diktatorn Big Brother och hans parti Ingsoc med järnhand. England har utvecklats till den totala diktaturen där invånarna ständigt övervakas av kameror, avlyssnas och förföljs av den fruktade tankepolisen. All kärlek är förbjuden förutom kärleken till diktatorn Big Brother.

Vi får följa Winston, en man som jobbar på sanningsministeriet där man ändrar på historien och bestämmer vem som är fiende och vem som är vän till partiet. Winston börjar dock tvivla på Big Brother och förälskar sig även i Julia, en kombo som är totalt förbjuden i Oceanien. Dessutom verkar det finnas en underjordisk motståndsrörelse som tänkt störta Big Brother och hans parti Ingsoc?

Idag är sorgligt nog 1984 kanske mest känd för att vara boken som namngivit skitserien "Big Brother".

Detta är en mycket bra filmatisering av en ännu bättre bok! Se filmen men läs framförallt boken!

4/5

//Wilke

De 12 Apornas Armé (1995)

Då var det dags för att besöka en gammal favoritfilm som jag ännu inte skrivit om här på Skrattar och Spyr. Nämligen De 12 Apornas Armé.

De 12 Apornas Armé är en dystopisk Sci-Fi från 1995 regisserad av Monty Python-mannen Terry Gilliam som kanske är mest känd som mannen bakom filmatiseringen av Hunter S Thomsons Fear and Loathing in Las Vegas. I rollerna briljerar Bruce Willis (Die Hard, Sjätte Sinnet), Madeleine Stowe (Enemy of the Earth) och Brad Pitt (Fight Club).

Handling: Mänskligheten har gått under på grund av ett dödligt virus. Endast några tusen människor har överlevt genom att bygga ett isolerat samhälle under jorden. Bruce Willis skickas med tidsmaskin tillbaka i tiden för att stoppa terroristgruppen 12 Monkeys från att släppa lös viruset som ödelade jorden. Kommer folk tro på hans varningar eller ses han bara som en psyksjuk galning?

Mycket bra film! En gammal favorit, som sagt. Gillar du smarta filmer med oväntade slut så kommer du gilla denna.

4/5

//Wilke

Last Man on Earth (1964)

Last Man on Earth är en rysare från 1964 med Vincent Price (The Fly) i Huvudrollen som den sista mannen på jorden.

Handling: Ett virus har förvandlat människosläktet till vandrande vålnader. Ensam kvar på jorden är Vincent Price som desperat försöker bekämpa dessa varelser. Finns det någon mer än han som inte smittats?

Filmen är mycket intressant på flera håll. Jag skulle nog vilja kalla den för den första moderna zombie-filmen. Trots att Price kallar de köttätande varelserna för "Vampyrer". Det är helt uppenbart att Zombiekungen George A Romero tagit stor inspiration från Last Man on Earth när han skapade Night of the Licing Dead. Det som dock skiljer dessa Zombies från de klassiska Romero-zombisarna är att dessa inte tål vitlök, skriker ut dödshot och dödas via påle i hjärtat.

En mycket sevärd film som kanske innehåller Vincent Price absolut bästa skådespelarinsats. Snyggt filmad med kusliga tomma stadsmiljöer.

4/5

Se den!

//Wilke

The Masque of the Red Death (1964)

The Masque of the Red Death eller "De Blodtörstiga" som den heter i Sverige är en dramarysare från 1964 baserad på en bok av Edgar Allan Poe. För regi står Roger Corman (The Waspwoman) och i huvudrollen syns Vincent Price (The Fly).

Handling: En prins bjuder in ett gäng noga utvalda gäster från överklassen till sitt slott som ligger i säkerhet från sjukdomen "The Red Death" som plågar den närliggande staden. Prinsen är en sadistisk satanist och är övertygad om att djävulen skyddar både han och hans slott.

Udda med en rysare som utspelar sig under medeltiden.

Tyvärr tycker jag inte att det här var någon superintressant film, den gick att kolla på men jag lär inte se om den.

2½ / 5

//Wilke

Tourist Trap (1979)

Tourist Trap är en relativt bortglömd obehaglig Slasher från 1979. För regi står David Schmoeller (Puppetmaster, Crawlspace) och i rollerna syns bland annat Chuck Connors (Soylent Green).

Handling: Ett gäng ungdomars bil går sönder långt bort från civilisationen och de ger sig ut till fots för att söka hjälp. Snart finner de ett gammalt nerlagt museum fyllt med vaxdockor som verkar komma till liv i tid och otid.

Tourist Trap är mycket spännande och det känns konstigt att inte fler har sett den. Filmen känns lite som en blandning av Psycho, Motorsågsmassakern och typ House of Wax.

Tycker du att dockor är obehagliga så kommer denna film garanterat skrämma dig.

3/5

//Wilke

The Body Snatcher (1945)

The Body Snatcher är en rysare från 1945 regisserad av Robert Wise (The day the earth stood still). I huvudrollen briljerar Boris Karloff (Frankenstein) som den psykotiskt manipulativa gravplundraren Mr Gray. Detta är utan tvekan en av hans bästa skådespelarinsatser någonsin. I en rätt tråkig biroll som vaktmästare återfinns även Bela Lugosi (Dracula).

Handling: Vi får följa en läkarstudent och hans lärare som jobbar med att försöka få en funktionshindrad flicka att gå igen. Kroppar att öva på får de av den girige och manipulativa kusken och gravplundraren Mr Gray (Karloff).

Till skillnad från många andra rysare från den här tiden så är det inget hokus pokus. Inga vampyrer, varulvar eller mumier. Utan en högst realistisk historia om en gravplundrare, som faktiskt bygger på verkliga händelser.

Även om filmen går i ett ganska långsamt tempo så höjs den ordentligt tack vare Karloffs fantastiska skådespelarinsats som Mr Gray.

3/5

//Wilke

Artikel om George A Romero

Det är inte särskilt ofta som jag lyckas kombinera mitt skräckfilmsintresse med mitt politiska engagemang. Men här är en text jag skrev i vänstertidningen Proletären i och med George A Romeros bortgång.

(Klicka på bilden för att göra den större)

//Wilke

The Return of the Vampire (1944)

Ja haha. Då var det dags för ännu en klassiker med min husgud Bela Lugosi (Dracula, Island of Lost Souls) i huvudrollen. Det slår mig att jag snart betat av de flesta skräckfilmer gubben medverkat i, med all rätt då Bela Lugosi var kungen av skräck av en anledning.

The Return of the Vampire är en intressant film av flera anledningar. Den första är att filmen utspelar sig i London under Nazi-Tysklands bombningar av staden, vilket i princip är realtid med tanke på att filmen hade premiär 1944. Överlag handlade filmer INTE om kriget på den här tiden då folk inte ville bli påminda om vad för hemskheter som skedde runt om i världen när de gick på bio, där av 40-talets fokus på det ockulta inom skräckfilmen.

HANDLING: En bomb slår ner i en kyrkogård och en vampyrs kropp (med påle i hjärtat) far upp ur marken. 2 stycken gravgrävare hittar kroppen och drar ut pålen och begraver vampyren igen. Det skulle dom inte gjort för nu reser sig vampyren från de döda och ger sig ut på jakt ännu en gång efter blod. Till hjälp har han sin tjänare, Varulven Andreas.

3/5

//Wilke

Donnie Darko (2001)

Nu blir det kultfilm! Donnie Darko är en psykologisk Drama-Rysare från 2001 skriven och regisserad av Richard Kelly. I rollerna syns bland annat Jake Gyllenhaal (Zodiak) och Maggie Gyllenhaal (The Dark Knight) som inte bara är syskon i filmen utan även på riktigt.

HANDLING: Filmen kretsar kring den deprimerade tonåringen Donnie Darko. Den senaste tiden har han Donnie börjat få besök ut av kaninen Frank som påstår att jorden snart kommer gå under. Donnies hus träffas av en flygplansmotor, han går i sömnen och verklighet och hallucination börjar bli svårare och svårare att hålla i sär.

För utom att Donnie Darko är en jävligt bra, obehaglig rysare så är filmens soundtrack fylld av bra postpunk som Joy Division och Echo and the Bunnymen.

En klassiker som tåls att se flera gånger.

4/5

//Wilke

Paul (2011)

Paul är en Sci-Fi/Komedi från 2011 med Simon Pegg och Nick Frost i huvudrollerna. Pegg och Frost är komikerparet som kanske främst är kända för Shaun of the Dead och Hot Fuzz. I andra roller syns bland annat Sigourney Weaver (Alien, Avatar) och det är Seth Rogen (The Interview) som gör rösten till rymdvarelsen Paul.

Handling: 2 stycken science fiction-nördar jagas genom USA av FBI efter att de plockat upp en rymdvarelse.

Underhållande film. Gillar man Simon Pegg och Nick Frosts andra filmer så kommer man tycka om denna. Ungefär på samma nivå som Hot Fuzz, dock tycker jag Shaun of the Dead är vassare.

3/5

//Wilke

Ghost of Frankenstein (1942)

Ghost of Frankenstein är den fjärde filmen i ordningen i Frankenstein-serien. Det är den första gången som Boris Karloff inte spelar monstret. Istället får vi se Lon "The Wolfman" Chaney Jr i rollen som Frankensteins Monster. Ut över det är Bela Lugosi tillbaka som den lömske och halvgalne Ygor.

HANDLING:
Filmen börjar bra med att byborna stormar Frankensteins slott för att göra slut på eländet. Dock lyckas Ygor rädda monstret och flyr in i natten i sista sekunden. Han letar strax reda på sonen till Dr Frankenstein och övertalar honom att byta hjärnan på monstret till en hjärna från en god person... Men Ygor har andra planer egentligen.

Mer action än tidigare men inte lika bra som de 3 föregångarna.

3/5

//Wilke

Alien: Covenant (2017)

Alien: Covenant är den sjätte filmen i ordningen i Alien-serien. För regi står Ridley Scott som även låg bakom originalet och den femte alienfilmen Prometheus som kom 2012.

I huvudrollerna ser vi Michael Fassbender (Prometheus), Danny McBride (Pinapple express), Catherine Waterston (Fantastic Beast) och Billy Crudup (Almost Famous).

Handlingen fortsätter där Prometheus slutade. Ett skepp fyllt med människor som ska kolonialisera en ny planet får en underlig nödsignal från en annan planet. Snart börjar helvetet igen.

Bra film, men jag föredrar Prometheus faktiskt.

3/5

//Wilke

Son of Frankenstein (1939)

Son of Frankenstein är den 3:e filmen i ordningen av Frankenstein-filmerna. För regi står Rowland V. Lee. Skräckfilmslegenden Boris Karloff är tillbaka i rollen för tredje gången som Frankensteins monster. Ut över det så spelar Bela Lugosi (Dracula) den puckelryggade hjälpredan Ygor och Basil Rathbone (Sherlock Holmes-filmerna) spelar Baron Frankenstein.

Son of Frankenstein är en väldigt hyllad film och anses av många hålla samma nivå som de två tidigare filmerna (Frankenstein och Bride of Frankenstein).

Handling: Dr Frankensteins son reser till sin faders hemby och flyttar in i hans gamla slott. Byborna är lagom glada över hans ankomst då minnet efter monstret som hans far skapade fortfarande spökar runt. Den nya Frankenstein vet dock inte särskilt mycket om sin fader och tror att skrönorna om monstret är påhitt. Vad han inte vet är att allt är sant och att monstret finns någonstans i slottet....

En väldigt bra och påkostad film. Speltiden landar på 1 timme och 40 minuter vilket är jättelångt då filmer vid den här tiden ofta inte var längre än strax över 1 timme.

4/5

//Wilke

Mark of the Vampire (1935)

Mark of the Vampire är en skräckfilm från 1935 regisserad av Tod Browning (Freaks, Dracula). I rollerna ser vi Bela Lugosi (Dracula), Lionel Barrymore (Its a wonderful life) och Elisabeth Allan (A Tale of Two Cities).

Handlingen kretsar kring ett gäng människor i ett stort, avlägset hus som är under attack av vampyrer. Vissa i sällskapet tror på det ockulta medans andra inte gör det. Är allt verkligen som det ska?

Jag älskar stämningen i Mark of the Vampire. Stundtals är den faktiskt riktigt kuslig! Knappt någon musik hörs genom filmen, och varje gång det är en scen som kretsar kring vampyrerna så hörs bara avlägsna ljud som låter som sorgsna djur eller människor.

Ett minus är att Lugosi knappt har några repliker. Men det är fortfarande en bra film med en twist man inte räknat med i slutet.

3/5

//Wilke

The Devil Bat (1940)

The Devil Bat eller "Hämndens Vingar" som den lanserades som i Sverige är en skräckfilm från 1940 regisserad av Jean Yarbrough (Kändast för att ha regisserat flera Abbot & Castello-filmer). I huvudrollen syns ingen mindre än Bela Lugosi (Dracula)

Handling: En galen vetenskapsman (Lugosi) tar fram ett nytt rakvatten som han glatt delar ut till sina chefer och deras vänner. Vad de inte vet är att rakvattnets lukt gör dom till måltavla för den jättelika blodtörstiga fladdermus som Lugosi i hemlighet skapat i sitt labb.

Inte en av Lugosis bästa filmer, men underhållande och klart sevärd!

Jag ger den 3 skrikande fladdermöss av 5 möjliga.

//Wilke

The Black Cat (1934)

The Black Cat är en rysare från 1934 regisserad av Österrike-Ungraren Edgar G Ulmer. I huvudrollerna ser vi två av skräckfilmshistoriens största skådespelare, nämligen Boris Karloff (Frankenstein) och Bela Lugosi (Dracula). Både Karloff och Lugosi hade precis haft sina genombrott när The Black Cat kom ut. Så förväntningarna på denna film måste varit höga!

Handling: Ett par som reser genom Europa lär känna en hämndlysten Doktor i Psykologi (Lugosi). När deras buss kraschar i ett dike i en storm så söker de skydd hemma hos en mycket underlig man (Karloff). Det visar sig snart att Lugosi och Karloffs karaktärer delar ett mörkt förflutet.

Mycket bra! Fantastiska skådespelarinsatser av skräckmästarna.

Jag ger the Black Cat en stark 3:a av 5 möjliga poäng.

//Wilke

20 000 Leagues Under the Sea (1954)

20 000 Leagues Under the Sea eller "En världsomsegling under vattnet" som den lanserades som i Sverige, är en påkostad Science Fiction-Äventyrsfilm regisserad av Richard Fleischer (Conan the Destroyer). I huvudrollerna syns bland annat Kirk Douglas (Spartacus), James Mason (Lolita) och Peter Lorre (Casablanca, M, The man who knew too much).

Handling: Vi får följa en professor, hans assistent och en sjöman på deras äventyr runt jordklotet både på, i och under havet. De jagar till en början ett sjömonster, hamnar på världens första Ubåt (Detta utspelar sig i slutet på 1800-talet), blir jagade av kannibaler på en ö och slåss mot jättebläckfiskar. Sjömannen super sig även full vid ett tillfälle med en säl.

Underhållande film. Typ som en Indiana Jones-film fast med Sci-Fi-element.

Jag ger den 3 av 5 möjliga poäng.

//Wilke

The Time Machine (1960)

The Time Machine är en Science Fiction-klassiker från 1960 regisserad av George Pal (Atlantis: The Lost Continent). I huvudrollen syns Rod Tayler som var aktiv som skådespelare fram tills 2009 då han gjorde sin sista roll som Winston Churchill i Tarantinos "Inglorious Basterds". Han dog 2015.

Handling: En vetenskapsman uppfinner en fungerande tidsmaskin år 1899 och bestämmer sig för att åka framåt i tiden för att se hur samhället utvecklas. Han "landar" i 1920-, 40- och 60-talet för att sedan färdas alldeles för långt fram i tiden. Som om det inte vore illa nog så blir han bestulen på tidsmaskinen av några blåa grottmänniskor.

The Time Machine är en väldigt hyllad film och anses vara en av de bästa från 60-talet. Men jag är inte riktigt nöjd. Jag hade hellre sett honom åka bakåt i tiden.

Den första timmen är spännande när våran huvudkaraktär besöker olika tidpunkter på 1900-talet, men sen när han fastnar år 8000-någonting så är det inte lika kul längre. De sista 40 minuterna av filmen går trögt och man blir irriterad på filmen (ska dock inte spoila något).

Jag ger The Time Machine en 2:a av 5 möjliga poäng.

//Wilke

Inferno (1980)

Inferno är en ockult rysare från 1980 regisserad av en av Italiens främsta skräck-regissörer, Dario Argento. Inferno är den andra delen i Argentos "three mothers-triologi", där hans mest kända film Suspiria är den första delen. Dock utspelar sig Inferno innan Suspiria, så man skulle kunna kalla Inferno för en prequel till Suspiria.

Handling: En ung poet i New York som heter Rose får tag i en skum gammal bok vid namn "The three mothers". Boken handlar om 3 onda systrar som levde förr i tiden utspridda i New York, Rom och Freiburg och deras respektive hus som författaren berättar att han byggt åt dom. Rose börjar bli övertygad om att hon bor i ett av de onda systrarnas hus och att hennes bror i Rom kanske bor i ett av de andra...

Precis som Suspiria så är Inferno en väldigt vacker film. Ljussättningen är helt galet snygg med mycket blåa och röda element. Dock är den inte lika fenomenal som Suspiria, men fortfarande en bra film!

Jag ger Inferno en 3:a av 5 Möjliga poäng.

//Wilke

Iron Sky (2012)

Iron Sky är en humoristisk Sci-Fi från 2012 Regisserad av den Finska regissören Timo Vuorensola. I huvudrollerna syns Christopher Kirby (Star Wars III), Julia Dietze (1½ Ritter) och Götz Otto (Der Untergang). En stor del av filmens budget kom från donationer från fansen.

Handling: Var tog Nazisterna vägen efter 1945? Jo, de gömde sig i sin hemliga bas på Månens mörka sida. Nu är det dags att slå tillbaka! Nazi-invasionen från månen är ett faktum.

En rolig sak är hur USAs president återspeglar den Republikanska token Sarah Pallin, och hur filmskaparna gör narr av henne ganska ordentligt under filmen gång.

Det är en väldigt snygg film med bra specialeffekter för att vara en indieproduktion.

2 Uppföljare beräknas komma nästa år!

Jag ger denna en stark 2:a av 5 möjliga.

//Wilke

Them! (1954)

Them! är en så kallad Atomic Age-klassiker från 1954. I Sverige lanserades den som "Spindlarna" vilket är helt fel, då det är jättestora myror det handlar om.

Handling: Gigantiska myror anfaller jorden och det är upp till ett gäng soldater och två forskare att utrota dom innan deras ägg kläcks.

Fantastiska specialeffekter för att vara 1954, mycket action och rolig dialog. Bland annat så misstar en pilot en flygmyra för ett flygande tefat. Hur fan tänkte han där? En bra film att börja med om man vill sätta sig in i 50-talets Sci-Fivåg.

3 av 5 poäng.

//Wilke

Invaders from Mars (1953)

Det är dags att återvända till den så kallade Atomic Age-perioden i filmhistorien. De åren mellan 1947 till 1957 då det i princip inte producerades några skräckfilmer. Istället dominerades filmindustrin av filmer om invasioner från rymden, misslyckade experiment och monster-attacker.

Invaders from Mars är nog så stereotypisk som en Atomic Age-film kan bli.

HANDLING: Gröna gubbar från mars anfaller jorden. En liten pojke förstår snabbt vad som är på gång, då hans föräldrar hamnat i Marsianernas våld. Kan han lyckas övertyga de lokala poliserna och soldaterna att invasionen är ett faktum innan det är försent?

Ett minus är Marsianerna, som ser ut som gröna människor i dykardräkter gjorda

av tyg.

Ett plus är handlingen som faktiskt är spännande. Man sympatiserar med den lille pojken!

Jag ger den en stark 2:a av 5 möjliga poäng.

//Wilke

Tusk (2014)

Tusk är en väldigt annorlunda skräckfilm med en stor dos svart humor. Tänk dig en kombination av The Fly, När Lammen Tystnar och typ Island of Lost Souls. För regi står Kevin Smith (Red State) och i rollerna syns bland annat Justin Long (Drag me to Hell), Michael Parks (känd som Juan Rennau i Twin Peaks eller Earl McGraw i Kill Bill-filmerna), Haley Joel Osment (ungen i Sjätte Sinnet) och ingen mindre än Johnny Depp (Edward Scossorhands)!

HANDLING: En kille blir kidnappad av en galen före detta sjöman vars högsta dröm är att göra om en människa till en valross. Ska hans vänner hinna rädda honom innan transformationen är färdig?

Mycket annorlunda film, och ännu konstigare att så stora skådespelare medverkar i den. Jag sitter och skrattar för mig själv så här efter att jag sett Tusk och undrar vad fan jag nyss såg. Haha. Men underhållande var den!

Jag ger den en stabil 3:a av 5 möjliga.

//Wilke

Thinner (1996)

Thinner är en rysare från 1996 regisserad av Tom Holland som kanske är mest känd som mannen bakom "Childs Play". Detta är en av de bättre filmatiseringarna av skräckkungen Stephen Kings berättelser.

HANDLING: Vi får följa en överviktig, självgod advokat vid namn Billy. En kväll så kör han av misstag över, och dödar en Romsk kvinna. Hennes far är fast besluten om att hämnas och lägger en förbannelse över advokaten Billy och de personer som omger honom. Billy börjar rasa i vikt, ska han hinna bryta förbannelsen innan han magrar ihjäl och vilka andra förbannelser kommer drabba hans nära och kära?

Spännande film! Kanske inte den bästa Stephen King-filmatiseringen, men helt klart underhållande.

Jag ger den en stadig 3:a av 5 möjliga poäng.

//Wilke

Blair Witch (2016)

The Blair Witch Project är en av mina favoritfilmer från 90-talet. Förra året dök den här uppföljaren upp utan förvarning och nu har jag äntligen fått arslet ur vagnen och sett den.

För regi står Adam Wingard (V/H/S-filmerna) och i rollerna syns bland annat James Allen McCune (Kändast som Jimmy i The Walking Dead) och Callie Hernandez (som ska vara med i Alien: Covenant som kommer senare i år).

HANDLING: Heather som försvann i originalfilmens brorsa ger sig ut i skogen med 5 andra ungdomar för att försöka hitta den stuga som var det sista som syntes på det filmmaterial Heather lämnade efter sig. Denna gång har de med sig drönare, walkie-talkies, ficklampor, ja allt som det var brist på i originalfilmen. Men det gömmer sig fortfarande något fruktansvärt i skogarna.

Det är kul att filmen visar originalet respekt genom att nämna flera händelser och låna element från The Blair Witch Project. Men slutspurten blir ärligt talat lite för mycket. Originalet hade en realistisk känsla då man faktiskt aldrig fick se något övernaturligt. Här blir det natt i 5 dygn och The Blair Witch visar sig.

Ett plus är att filmen likt originalet är filmad med handkamera. Ett minus är att filmens läskigare delar förlitar sig på så kallade "Jump scares".

Jag ger den en svag 3a av 5 möjliga poäng. Originalet är mycket bättre.

//Wilke

The Crazies (1973)

The Crazies är en skräckfilm från 1973 regisserad av George A Romero. Detta är en av hans mindre kända filmer, då de flesta känner till Romero som skaparen av den moderna zombien. Med klassiker som Night of The living dead och dawn of The dead visade Romero hur en zombie-apokalyps bör se ut.

The Crazies har dock ett tema som liknar Romeros zombieklassiker, men istället för de levande döda så är det ett virus som gör människor mordiska och galna. Vi får följa ett gäng militärer som vill stoppa viruset och ett gäng civila som inte vill bli smittade.

Kanske inte ett mästerverk, men gillar man Of The dead-filmerna så kommer man uppskatta The Crazies!

3 av 5 möjliga poäng!

//Wilke