The Mummy's Shroud (1967)

The Mummy's Shroud är den tredje filmen i ordningen i det klassiska filmbolaget Hammer's mumieserie. För regi står denna gång John Gilling (The Plague of the Zombies) och i rollerna syns bland annat John Phillips (Quadrophenia). 

Handling: En expedition i Egypten hittar en gammal grav där en farao som dog ung ligger begraven. Hans trogne tjänare ligger mumifierad bredvid sin mästare, och när de nu kommer folk och stör hans mästares vila så ger sig mumien ut för att hämnas. 

The Mummy's Shroud upprepar mycket som redan gjorts i de två tidigare filmerna. Mumien är ful och skådespeleriet är sämre än tidigare. Det jag kommer minnas av den här filmen är de överspelade karaktärerna. En okej uppföljare, med en del tråkiga delar. 

2½ / 5

//Wilke

Hotet Från Underjorden (1990)

Hotet Från Underjorden, eller Tremors, som den heter på engelska, är en science fiction-rysare från 1990 regisserad Ron Underwood (Heart and Souls). I rollerna syns bland annat Kevin Bacon (Apollo 13, The Woodsman) och Victor Wong (Prince of Darkness). 

Handling: Mystiska varelser från underjorden anfaller ett gäng människor ute i öknen. Varelserna är snabba under jord, men inte särskilt effektiva ovan jord. Hur kan detta utnyttjas för att överleva?

Jag gillade den här filmen. Lite som om Hajen skulle ha utspelat sig på land. Jättesnygga praktiska effekter. Minnesvärda scener när människorna måste stavhoppa sig mellan olika bergsknallar. 

3½ / 5

//Wilke från underjorden

The Curse of the Mummy's Tomb (1964)

The Curse of the Mummy's Tomb är det legendariska filmbolaget Hammer's uppföljare till "The Mummy" från 1959. För regi står Michael Carreras (The Lost Continent) och i rollerna syns bland annat George Pastell (The Mummy 1959, From Russia with Love).

Handling: En amerikansk affärsman och entertainer skickar ett gäng arkeologer för att fixa fram en mumie till honom som han ska turnera runt med och visa upp. Dessvärre vaknar mumien till liv och ger sig iväg ut för att döda de som skändat hans grav.

Ett minus med The Curse of the Mummy's Tomb är bristen på scener med själva mumien, dock vägs filmen upp av bra dialog och karaktärer, vars öde man faktiskt bryr sig om. Jag gillade den, trots bristerna. 

3/5

//Wilke

Alligator (1980)

Alligator är en djurskräckfilm från 1980 regisserad av Lewis Teague (Cujo). I rollerna syns bland annat Robert Forster (Mullholland Drive, Twin Peaks: The Return), Henry Silva (När Skinkorna Tystnar) och Sydney Lassick (känd som den orolige och emotionelle patienten Cheswick i Gökboet). 

Handling: En enorm alligator sprider skräck i Chicagos kloaker. En polis slår sig ihop med en specialist på reptiler för att stoppa alligatorn. 

Alligator är en av de bättre filmerna som inspirerats av "Hajen" från 1975. Specialeffekterna är snygga och mycket händer i filmen. Filmen har även en del humor i bakgrunden, som när ett gäng poliser knackar dörr på ett hus med adressen 1312 (gatuslang för All Cops Are Bastards). Underhållande!

3/5

//Wilke

Scream 4 (2011)

Scream 4 är den (i skrivande stund) sista filmen i serien av Screamfilmer. För regi står fortfarande Wes Craven (Nightmare on Elm Street) och i rollerna återvänder Neve Campbell, David Arquette och Courteney Cox som alla tre var med i Scream 1, 2 och 3. Nya skådespelare för Scream 4 är bland annat Lucy Hale (Truth or Dare?), Kristen Bell (Frozen) och Emma Roberts (Were the Millers). 

Handling: 10 år har gått sedan massakern som skedde i den förra filmen. Sidney är nu en framgångsrik författare, Dewey är polischef och Gale har lagt journalistiken på hyllan, men vad händer då? Morden börjar ännu en gång. Vem döljer sig bakom ghostface-masken?

Scream 4 upprätthåller samma humor som de förra filmerna. Denna gång är allting väldigt meta. Filmen i filmen är inne på sin sjunde film, och det drivs friskt med skräckgenren, klyschor och remakes. Scream 4 är bättre än Scream 3, men svagare än Scream 1 och 2. Scream 4 är även (möjligen?) seriens blodigaste film (när denna recension skrivs). 

3/5

//Wilke

Scream 3 (2000)

Dags för Scream 3! För regi står ännu en gång Wes Craven (Nightmare on Elm Street) och i rollerna syns bland annat Courteney Cox (Friends, Scream), Neve Campbell (Scream), Lance Henriksen (Aliens, Pumpkinhead) och David Arquette (Bone Tomahawk, Scream). 

Handling: Filmserien "Stab" som bygger på morden i de tidigare Screamfilmerna är inne på sin tredje filmatisering. Sidney lever isolerad på vischan, med ny identitet. Plötsligt är det dags igen, ännu en copy cat-killer tänker fortsätta mordvågen. Vem är det?

Scream 3 är sämre än ettan och tvåan, men det är fortfarande en bra film. Det är samma stämning som föregångarna, metahumor och stressiga jaktscener som gäller. Det som sänker betyget är handlingen som inte är lika stark som i de två föregångarna. 

3/5

//Wilke

Dr. Jekyll and Mr. Hyde (1931)

Dr Jekyll and Mr Hyde är en skräckklassiker från 1931 baserad på den klassiska romanen "The Strange Case of Dr Jekyll and Mr Hyde". För regi står Rouben Mamoulian (The Mark of Zorro) och i rollerna syns bland annat Edgar Norton (Son of Frankenstein).

Handling: Forskaren Dr Jekyll har en teori att man kan separera det onda och det goda i en människa. Rätt vad det är så skapar han Mr Hyde, som är den onda versionen av honom själv. Dr Jekyll är kär, god och sympatisk. Mr Hyde är hatisk, ond och sadistisk. Hur ska det gå?

Dr Jekyll and Mr Hyde från 1931 är den bästa filmatiseringen av berättelsen som jag har sett. Mr Hyde's mask är otroligt välgjord och karaktären är, trots sitt sviniga beteende, väldigt underhållande. Det är den här filmen som gjorde historien känd, och än idag kan man använda begreppet Dr Jekyll/Mr Hyde på människor som slänger sig mellan olika roller, beroende på vem det är dem interagerar med. En klassiker som varje sann skräckfantast bör ha sett. 

4/5

//Wilke

Maximum Overdrive (1986)

Då var det dags för ett kärt återseende. Maximum Overdrive är en skräckkomedi från 1986 regisserad av ingen mindre än Stephen King själv, det här är den första och enda gången som den världskända skräckförfattaren Stephen King regisserat en film. I rollerna syns bland annat Emilio Estevez (Breakfast Club) och Yeardley Smith (som gör rösten till Lisa Simpson i The Simpsons). För musiken till filmen står rocklegenderna ACDC. 

Handling: När en komet passerar jorden så gör plötsligt alla maskiner och elektronik uppror mot människorna. Vi får följa ett gäng människor som barrikaderat sig i en bensinmack. 

Jag gillar Maximum Overdrive. Det är en rolig film, om ett scenario som faktiskt är väldigt intressant. Maximum Overdrive är allt annat än tråkig. Effekterna är snygga och en del repliker är hysteriskt roliga. Filmen är kanske inte "bra", men den är förbannat underhållande. 

3/5

//Wilke

Planet of the Vampires (1965)

Planet of the Vampires är en italiensk science fiction-rysare från 1965 regisserad av Mario Bava (Black Sunday, Black Sabbath). I rollerna syns bland annat Stelio Candelli (Demons).

Handling: Besättningen på ett rymdskepp landar på en mystisk planet, snart börjar de vända sig mot varandra. Kan det vara planetens ondsinta invånare som påverkar dem?

Planet of the Vampires har utan tvekan varit en viktig inspirationskälla för Ridley Scotts Alien. Planeten som besättningen landar på i den här filmen ser verkligen ut som den planet besättningen landar på i Alien. Planet of the Vampires förlitar sig dock inte bara på specialeffekter. Även om det är gott om blod och liknande så har Planet of the Vampires ett välskrivet manus, med ett spännande mysterium. Ska jag klaga på något så är det att jag hade velat se mer vampyrer, men trots det är det här en bra film.

3/5

//Wilke

Argento's Dracula (2012)

Dario Argento's Dracula eller Dracula 3D, är den italienska skräckfilmslegenden Dario Argento's (Suspiria, Phenomena) filmatisering av Bram Stokers klassiska bok om den blodsugande greven. I rollerna syns bland annat Asia Argento (Land of the Dead), Thomas Kretschmann (Peter Jackson's King Kong) och Rutger Hauer (Blade Runner, Hobo with a Shotgun). 

Handling: Dracula sprider skräck kring en stad i Transylvanien. Tjejerna Mina och Lucy söker efter Mina's försvunna pojkvän medans Dr Van Helsing och en präst tänker stoppa Dracula. 

Det jag inte gillade med filmen var främst de otroligt fula datoranimerade effekterna (med scenen med bönsyrsan som absolut bottenmärke), en visuell kung som Dario Argento, som ändå har mästerverket "Suspiria" i sin katalog, borde veta bättre. Musiken växlar från att ibland vara riktigt bra, med ett ledmotiv som för tankarna till Hammer's draculafilmer, till att ibland vara riktigt stereotypisk "spökfilmsmusik" spelat på det alldeles för klyschiga "spökljudsinstrumentet" theremin. Bortser man från dataanimationerna så är filmen stämningsfull och händelserik. Den är verkligen inte tråkig, men inte heller någon jättebra film. Se den om du gillar Argento, eller vill se en udda version av Dracula. 

2½ / 5

//Wilke