The Return of Count Yorga (1971)

The Return of Count Yorga är den andra och sista filmen om den bulgariske vampyren Count Yorga. För regi står åter igen Bob Kelljan (Count Yorga, Vampire) och i rollerna syns Robert Quarry (Dr Phibes Rises Again) och Roger Perry (The Six Million Dollar Man). 

Handling: Count Yorga fortsätter att sprida skräck omkring sig. Den här gången har han tänkt skaffa sig en ny fru. 

The Return of Count Yorga är överlag en bra uppföljare. Det är fler vampyrer än föregångaren och filmen känns ännu mer lik en Hammer-produktion än originalet. Jag gillade även referensen till "The Vampire Lovers". Handlingen är dock inte lika stark, och det sänker betyget lite.

3/5

//Wilke

Cannibal Apocalypse (1980)

Cannibal Apocalypse är en italiensk "video nastie" från 1980. För regi står Antonio Marghereti (Yor: The Hunter from the Future) och i rollerna syns John Saxon (Nightmare on Elm Street), Giovanni Lombardo Radice (Cannibal Ferox) och Cinzia De Carolis (för mig känd som barnet i Cat O' Nine Tails). 

Handling: Under Vietnamkriget blir en US-amerikansk soldat biten av kannibaler. Hemma i USA så börjar han själv utveckla kannibalistiska ambitioner som eskalerar när han träffar sin gamla militärkompis Charles Bukowski (haha, japp). 

Det jag gillade med Cannibal Apocalypse var karaktärerna och specialeffekterna. Det som sänker filmens betyg är en del så kallade "plot holes", som till exempel, varför blir vissa karaktärer kannibaler på en gång efter de har blivit bitna, medans andra (som huvudpersonerna till exempel) tar flera år innan de tillslut börjar bitas. Det känns även som filmen glömde bort kannibaltemat i slutet och de sista 30 minuterna kändes mer som en actionfilm. Trots det så är Cannibal Apocalypse underhållande. 

3/5

//Wilke 

The Slayer (1982)

The Slayer är en skräckfilm från 1982 regisserad av J.S. Cardone. Enligt vissa källor så ska filmen fungerat som inspiration till "Nightmare on Elm Street", detta är dock omdiskuterat. 

Handling: Fyra personer ska spendera sin semester i ett sommarhus på en avlägsen ö. Dessvärre blir det ingen trevlig semester eftersom en demon är ute efter dem. 

Det finns både positiva och negativa saker att säga om The Slayer. Jag gillade platsen filmen utspelar sig på, en avlägsen ö är ett skrämmande koncept, jag gillade de kreativa dödsscenerna och jag gillade (stundtals) atmosfären i filmen. Det negativa med The Slayer var att man i princip aldrig fick se monstret mer än 1 minut i slutet på filmen. Jag gillade inte heller hur atmosfären ibland inte ledde till någonting spännande alls. Ett exempel: I en scen står en man och rakar sig, och spännande musik maler på i bakgrunden, helt plötsligt råkar han skära sig med rakhyveln och musiken blir obehaglig, sedan händer ingenting mer. Det var bara en man som råkade skära sig med rakhyveln. Trots detta, och ett dåligt slut som jag inte vill spoila, så var filmen ändå underhållande och stundvis spännande.

3/5

//Wilke

The Prey (1983)

The Prey är en slasher från 1983 regisserad av Edwin Brown, som efter den här filmen verkar ha övergett sina ambitioner till att göra riktig film, och istället gått vidare till att enbart regissera pornografi. 

Handling: Ett gäng ungdomar är ute i naturen på hajk. Vad de inte vet är att de är förföljda av en mördare. 

The Prey lider av många problem. Början av filmen är lovande men sedan följer cirka 1 timme av att karaktärerna bara går runt och småpratar med varandra i skogen utan att något egentligen händer. Allt avslutas hastigt och när man tillslut får se mördarens ansikte, så är mördarens utseende ingenting speciellt. Jag är även mycket tveksam till att alla djur som dyker upp i filmen, faktiskt återfinns i den nordamerikanska naturen. 

1/5

//Wilke

The Cat o' Nine Tails (1971)

The Cat o' Nine Tails är en giallo regisserad av den italienska skräckmästaren Dario Argento (Suspiria). Giallo är en italiensk genre som bäst beskrivs som en väldigt våldsam deckare. 

Handling: En blind man och en journalist går samman för att försöka stoppa en seriemördare, efter att de förstått att en olycka på en tågstation i själva verket var ett mord. 

The Cat o' Nine Tails är i skrivande stund den bästa giallon jag sett från Dario Argento's katalog. Filmen är spännande från början till slut och man känner verkligen för karaktärerna. Jättebra!

4/5

//Wilke

The Gruesome Twosome (1967)

The Gruesome Twosome är en skräckfilm regisserad av "The Godfather of Gore" Herschell Gordon Lewis (Blood Feast). 

Handling: En gammal mamma och hennes special edition-son driver en butik som säljer peruker. Dessvärre tillverkas perukerna av hår från unga kvinnor som mamman och sonen mördar.

Herschell Gordon Lewis regisserade inga välgjorda filmer. Han jobbade snabbt, och blev känd för att han ersatte bristen på handling med blod och inälvor. Skådespeleriet är horribelt och klippningen av filmen är riktigt dålig. Samtidigt gör detta haveri att filmen blir underhållande. The Gruesome Twosome är långt från Lewis bästa film, men det är så dåligt att det blir roligt.

2.5/5

//Wilke

Count Yorga, Vampire (1970)

Count Yorga, Vampire, eller "Vampyrernas Blodiga Borg" som den lanserades som i Sverige, är en rysare från 1970 regisserad av Bob Kelljan (Scream Blacula Scream). I rollerna syns bland annat Robert Quarry (Dr Phibes Rises Again) och Roger Perry (The Six Million Dollar Man). 

Handling: Den bulgariske vampyren Greve Yorga sprider skräck i USA. Kommer någon verkligen tro på berättelserna om att en vampyr är lös?

Filmen utspelar sig på 1970-talet, vilket gör att tankarna far till filmer som "Dracula A.D.". Count Yorga, Vampire känns som en brygga mellan Hammer's gotiska rysare och 1970-talets slashers. Filmen håller en hög kvalitet för att vara en B-skräckfilm med låg budget. Se den om du gillar vampyrfilmer! Bra dialog också.

3.5/5

//Wilke