Senaste gången jag såg Rosemary's Baby så var jag en finnig tonåring. Jag minns att jag tyckte att filmen var för långsam och att jag faktiskt inte ens såg klart den, utan stängde av filmen någonstans i mitten. Jag har länge känt att det är dags att ge Rosemary's Baby en ny chans. Idag har jag både tålamod, lite mer klokhet och bättre smak, så här följer min nya recension av Rosemary's Baby.
Rosemary's Baby är en rysare från 1968 regisserad av Roman Polanski (The Ninth Gate, Repulsion). I rollerna syns bland annat Mia Farrow (The Purple Rose of Cairo) och Maurice Evans (Planet of the Apes).
Handling: Rosemary flyttar in i ett gammalt hus tillsammans med sin man. Deras största dröm är att skaffa barn och bilda familj. Grannarna får plötsligt ett väldigt stort intresse för Rosemary, hennes man och deras ofödda barn. Med tiden inser Rosemary att huset de bor i har varit ett centrum för satanism och svart magi under en lång tid. Är grannarna ute efter hennes ofödda barn?
Jag är så glad att jag gav den här filmen en till chans. Rosemary's Baby är kuslig, spännande och en paranoid stämning växer sakta fram genom filmen. Riktigt jävla bra.
5/5
//Wilke
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar