The Old Dark House (1963)

The Old Dark House är en skräck-komedi och remake från 1963 regisserad av William Castle (House on Haunted Hill, The Tingler). I rollerna syns bland annat Peter Bull (Dr Strangelove), Fenella Fielding (Carry on Screaming) och Mervyn Johns (Dead of Night).

Handling: En bilförsäljare kommer till ett ödsligt gammalt hus efter att ha blivit ombedd att åka dit dit av sin hyresvärd. Huset bebos av den märkliga familjen Femm. Snart börjar familjemedlemmarna att bli mördade, en efter en...

Filmen var sevärd, men jag hade hellre sett mer skräck och mindre komedi i den. Humorn i filmen har inte alls åldrats väl och det enda skämtet jag tyckte var roligt, var de gångerna då huvudpersonen lyckas falla igenom samma fallucka.

The Old Dark House från 1963 får mig att önska att det var originalet från 1932 som jag såg istället.

2½ / 5

//Wilke

The Invisible Man Returns (1940)

The Invisible Man Returns är den andra filmen i ordningen i Invisible Man-serien. För regi står denna gång Joe May (Asphalt) och i huvudrollen syns en ung Vincent Price (The Fly, Fall of the House of Uscher), i sin första skräckfilmsroll någonsin.

Handling: En man som äger en kolgruva, gör sig själv osynlig efter att ha anklagats för ett mord han ej begått. Dock så håller alla fördelar som kommer med att vara osynlig på att driva honom till vansinne.

En bra film! Men inte lika bra som originalet. Jag räknar vanligtvis Vincent Price som en av världens främsta skådespelare, men man märker att denna film är från tidigt i hans karriär. Han gör inte lika bra ifrån sig som han brukar.

3/5

//Wilke

The Gate (1987)

The Gate är en äventyrs-rysare från 1987 regisserad av Tibor Takacs (Sabrina the Teenage Witch). I huvudrollen syns en jätteung Stephen Dorff (Blade, Immortals) i syn första filmroll någonsin.

Handling: Ett gäng ungar som är ensamma hemma råkar av misstag öppna en port och släppa lös demoner från annan dimension.

Gillar du typiska 80-talsfilmer om barn som måste bekämpa ondska så kan du säkert komma att uppskatta The Gate. Jag tycker dock att filmen var seg, det tar 45 minuter innan filmen kommer igång, vilket känns långt för en film som endast är 1 timme och 20 minuter lång. Den sista halvtimmen var dock spännande och specialeffekterna var riktigt bra gjorda.

The Gate för tankarna till filmer som "Poltergeist" och "Det", fast sämre.

2/5

//Wilke

Cry of the Banshee (1970)

Cry of the Banshee är en dramarysare från 1970 regisserad av Gordon Hessler (The Oblong Box, Scream and Scream Again). Detta var den sista gotiska rysaren som gjordes med Vincent Price (The Fly, House of Wax) i huvudrollen.

Handling: Ett gäng häxjägare ledda av Vincent Price torterar och förföljer oskyldiga kvinnor. När de dödar ett gäng ungdomar som praktiserar svart magi på riktigt, så lägger ledarhäxan en förbannelse över dem.

En rätt seg film faktiskt, som i brist på handling fokuserar på våld och naket. Den sista tredjedelen av filmen var dock spännande, men det finns mycket bättre filmer med Vincent Price för den som vill sätta sig in i hans kulturgärning.

2/5

//Wilke

Tower of London (1962)

Tower of London är en dramarysare från 1962 som är baserad på Richard III av Englands liv och gärning. Historiskt sett verkar filmen vara någorlunda korrekt, med filmen har också ett skräckelement där mycket är påhittat. För regi står legendariske Roger Corman (The Wasp Woman, The Fall of the House of Uscher) och i huvudrollen syns Vincent Price (The Fly, Last Man on Earth), som i mitt tycke är en av världshistoriens bästa skådespelare.

Handling: Richard den tredje av England mördar sina politiska motståndare och konkurrenter, för att kunna inta tronen. Deras spöken börjar dock besöka honom och driva han till vansinne.

Bra film!

3/5

//Wilke

The Invisible Man (1933)

The Invisible Man är en klassisk science fiction från 1933 regisserad av James Whale (Frankenstein, Bride of Frankenstein). I huvudrollen ser vi Claude Rains (Casablanca).

Handling: En man uppfinner ett ämne som gör honom osynlig. Problemet är att han inte vet hur han ska kunna bli synlig igen och ju längre tiden går, ju mer börjar han utnyttja och bli besatt av sin nya förmåga.

The Invisible Man fick flera uppföljare, dock med andra skådespelare i huvudrollen. Så här ser serien ut:

1. The Invisible Man (1933)
2. The Invisible Man Returns (1940) med Vincent Price.
3. The Invisible Agent (1942) med Peter Lorre.
4. The Invisible Mans Revenge (1944)

Man kan även debattera om "The Invisible Woman" och "Abbott and Castello meets the Invisible Man" hör till serien. Dessa två filmer är dock komedier med väldigt lite fokus på science fiction-elementen i serien, så de räknas ofta bort. Hur som helst så har The Invisible Man från 1933 otroliga specialeffekter för sin tid. En riktigt bra film, men en riktigt spännande handling. Se den.

4/5

//Wilke

Motel Hell (1980)

Motel Hell är en skräckfilm från 1980 regisserad av Kevin Connor som nog är kändast för sin miniserie Frankenstein från 2004. I rollerna syns Paul Linke (K-Pax) och Nancy Parsons (Porkys-filmerna).

Handling: En ung kvinna är med om en bilolycka och "räddas" av en farbror och hans syster. Hon flyttar in hos dem ovetandes om att syskonparet är praktiserande kannibaler.

Något som slog mig är att Texas Chainsaw Massacre 2 är väldigt lik Motel Hell. Vilket är ironiskt eftersom Motel Hell i sin tur är ett plagiat på den första Texas Chainsaw Massacre. Kan det varit så att Tobe Hooper, mannen bakom de två första Texas Chainsaw-filmerna såg Motel Hell och bestämde sig för att ta inspiration från denna film, för att denna film ändå var inspirerad av hans första Texas Chainsaw Massacre?

Jag tror inte det är filmskaparnas mening att skapa en Kafka-artad stämning genom att låta karaktärerna reagera totalt onaturligt på olika situationer. Det handlar nog egentligen bara om dåligt manusförfattande, men detta gör i alla fall att filmen blir väldigt rolig och mörk på samma gång.

3/5

//Wilke

Monkey Shines (1988)

Monkey Shines är en rysare från 1988 regisserad av skräckfilmslegenden George A Romero (Dawn of the Dead, Day of the Dead). I rollerna syns bland annat Jason Beghe (One Missed Call), Stanley Tucci (Spotlight) och Stephen Root (American Dad, Office Space). För specialeffekterna står skräcklegenden Tom Savini (From Dusk Till Dawn).

Handling: En förlamad man får en apa som ska hjälpa honom hemma. Hans band till apan tar sig övernaturliga former och tillslut går apan bananas (hoho) och börjar döda folk i hans närhet. Hur ska en förlamad man kunna stoppa en mordisk apa?

Filmen är inte så tramsig som den låter, det är en välskriven dramarysare där man verkligen får lära känna den förlamade killen och hans relation till apan.

I slutet av filmen sägs nog den grövsta meningen som någonsin sagts till en apa:
"You slime... You filth... Im gonna take you apart. Im gonna rip your fucking eyes out. Im gonna tear you open and chew on your fucking heart!"

3/5

//Wilke

Master of the World (1961)

Master of the World är en väldigt originell äventyrs-science fiction från 1961 regisserad av William Witney. Witney är nog kändast för filmen "The Crimson Ghost" som punkbandet The Misfits tagit sin kända logotyp ifrån. I rollerna syns bland annat Vincent Price (The Fly, House on Haunted Hill) och Charles Bronson (Death Wish).

Handling: En man som tänker stoppa alla krig, flyger runt i sin flygmaskin och förstör hela världens flottor och arméer.

Helt okej, men inget mästerverk!

2½ / 5

//Wilke

The Skull (1965)

The Skull är en rysare från 1965 regisserad av Freddie Francis (Dracula Has Risen From the Grave). I rollerna syns de båda legenderna Peter Cushing (Curse of Frankenstein, Star Wars) och Christopher Lee (Horror of Dracula, Sagan om Ringen).

Handling: Två stycken samlare (Cushing och Lee) kommer över en dödskalle. Det är dock inte vilken dödskalle som helst, utan Marquis De Sade's (mannen som "sadism" har fått sitt namn ifrån) gamla huvud. Huvudet är besatt av en ond ande som inte vill folk väl.

En charmig 60-talsfilm. Ibland när huvudet svävar omkring så ser man trådarna huvudet hänger i. Men det är absolut inte en B-film för det. Cushing och Lee gör som vanligt fantastiska skådespelarinsatser, och handlingen är mycket spännande.

3½ / 5

//Wilke

The Oblong Box (1969)

The Oblong Box är en rysare från 1969 regisserad av Gordon Hessler (Scream and Scream Again, Cry of the Banshee). I rollerna ser vi Vincent Price (The Fly), Christopher Lee (Horror of Dracula) och Alister Williamson (The Abominable Dr Phibes). Filmen är baserad på en berättelse av Edgar Allan Poe.

Handling: 2 bröder är med om en fruktansvärd upplevelse i Afrika. Den ena brodern får sitt ansikte deformerat och väl hemma i England så låses han in i ett torn av sin bror. När den deformerade brorsan rymmer så blir det kaos och död. 

Bra film, en av de bättre Edgar Allan Poe-filmatiseringarna jag sett. 

3/5

//Wilke

1984 (1956)

Då var det dags för den tidigaste filmatiseringen av George Orwells klassiska bok "1984". För regi står Michael Anderson (Logans Run) och i huvudrollerna syns Edmond O'brien (The Man Who Shot Liberty Valance), Jan Sterling (Ace in the Hole) och Michael Redgrave (The Innocents).

Handling: Winston bor i den totala diktaturen Oceanien där diktatorn Storebror och hans parti Ingsoc styr med järnhand. I Storebrors Oceanien så är det bara Storebror som får älskas. Så när Winston och Julia blir kära i varandra så inser de att de måste göra motstånd.

Jag är ett stort fan av boken, så jag har svårt för de ändringar de gjort i den här filmen. Vissa karaktärer har av någon underlig anledning bytt namn. Karaktären Julia har "tonats ner", i boken är hon en förbannad rebell, i den här filmatiseringen så känns hon mer anpassad till 50-talets kvinnosyn.

Filmen var underhållande, men filmatiseringen från 80-talet med John Hurt är mycket bättre. Men har du redan läst boken och sett filmen från 80-talet, och inte kan få nog, så se 1984 från 50-talet också, för all del.

2½ / 5

//Wilke

Witchfinder General (1968)

Witchfinder General är en mycket våldsam biografi/rysare/äventyrsfilm från 1968. Filmen bygger på den sanna historien om den brittiska "häxjägaren" Mathew Hopkins, som anklagade och avrättade över 300 människor för häxeri på 1600-talet. För regi står Michael Reeves (The Sorcerers) och i huvudrollen ser vi Vincent Price (The Fly, Last Man on Earth).

Handling: En så kallad "häxjägare" dödar och terroriserar oskyldiga kvinnor och män. En soldat är ute efter hämnd efter att hans familj drabbats, och tänker nu stoppa häxjägaren till varje pris.

Vincent Price skådespel är som vanligt sjukt bra. Man hatar verkligen hans karaktär i den här filmen, som faktiskt är riktigt våldsam för sin tid. Jag tyckte att den här filmen faktiskt var stundvis obehaglig, och jag blir sällan påverkad av äldre filmer av den här sorten.

3/5

//Wilke

When Worlds Collide (1951)

When Worlds Collide, eller "Flykten från Jorden" som den lanserades som i Sverige, är en science fiction från 1951 regisserad av Rudolf Maté (The Black Shield of Falworth). I rollerna syns bland annat Richard Derr (Terror is a Man), Barbara Rush (It Came from Outer Space), Peter Hansen (General Hospital) och John Hoyt (Spartacus, Attack of the Puppet People).

Handling: Vi får följa en grupp människor som i en kamp mot klockan, måste bygga en raket och lämna jorden, innan en annan planet kolliderar med jorden.

Filmen "Armageddon" är uppenbart inspirerad av When Worlds Collide. En överlag spännande och välskriven film. Men slutet var ändå lite mesigt.

3/5

//Wilke

This Island Earth (1955)

This Island Earth är en science fiction från den så kallade Atomic Age-eran (1947-1957) regisserad av Joseph Newman (Abandoned). I rollerna syns bland annat Jeff Morrow (The Giant Claw), Faith Domergue (It Came from Beneath the Sea) och Rex Reason (The Creature Walks Among Us).

Handling: Aliens kidnappar forskare från jorden för att få hjälp i ett krig de håller på att förlora.

This Island Earth är en typisk film från den här tiden. Inget mästerverk, men den har ett underhållningsvärde. Tim Burtons rymdvarelser i filmen "Mars Attacks" är uppenbart inspirerade av utomjordingarna i den här rullen.

2½ / 5

//Wilke

Monster from Green Hell (1957)

Då beger vi oss ännu en gång till den så kallade Atomic Age-eran. Mellan åren 1947-1957 så släpptes i princip inga traditionella skräckfilmer, istället låg fokuset på aliens, UFOn och misslyckade experiment. Kenneth G Crane står för regi och i rollerna syns bland annat Jim Davis (Dallas, The Time Tunnel) och Robert Griffin (I was a Teenage Werewolf).

Handling: En expedition i Afrika letar efter enorma radioaktiva insekter.

En typisk science fiction b-film från den här tiden. Strax över 1 timme lång. Ett plus är att de inte väntar tills slutet med att visa monstren, redan i början av filmen får man se monstren härja runt.

2 / 5

//Wilke

Jacobs Ladder (1990)

Jacobs Ladder är en psykologisk skräck-thriller från 1990 regisserad av Adrian Lyne (Fatal Attraction). I rollerna syns bland annat Tim Robbins (Nyckeln till Frihet) och Macaulay Culkin (Ensam Hemma). 

Handlingen till filmen påminner extremt mycket om handlingen till lågbudgetfilmen "Combat Shock" från 1984. Tankarna förs även till filmer som typ Videodrome eller något annat av David Cronenberg. 

Handling: En Vietnam-veteran börjar tappa förståndet och försvinner in i en värld av demoner och annat obehagligt. En smutsig resa genom en paranoid tillvaro. 

3/5

//Wilke

Daughters of Darkness (1971)

Daugthers of Darkness är en fransk/belgisk/tysk smått erotisk dramarysare från 1971. För regi står Harry Kumel (Malpertuis) och i rollerna syns bland annat Delphine Seyrig (The Day of the Jackal). Filmen känns som något David Lynch skulle uppskatta. Stämningen som råder genom hela filmen är mystisk och drömlik.

Handling: Ett par blir strandsatta på ett näst in till tomt hotell mitt i ingenstans. En av de få som huserar där är dock den mytomspunna grevinnan Elisabeth Bathory, som mördade hundratals med oskulder och drack deras blod för att hålla sin ung.

Daughters of Darkness är verkligen en vacker film som är konstnärligt filmad. Men det händer lite för lite i filmen, och därför sjunker betyget ett aning. Dock är det helt klart en spännande film!

3½ / 5

//Wilke

Nosferatu: Phantom der Nacht (1979)

Nosferatu: Phantom der Nacht är en rysare regisserad av den mycket intressanta regissören Werner Herzog. Filmen är som bekant en remake av Nosferatu från 1922, som i sin tur är en filmatisering av den klassiska boken Dracula av Bram Stoker. I rollen som mörkrets furste ser vi den spritt språngande galne skådespelaren Klaus Kinski (Aguirre) och i andra roller syns bland annat Isabelle Adjani (Possession), som gör en riktigt bra insats, Bruno Ganz (Känd som Hitler i Der Untergang) samt Roland Topor (The Tenant).

Detta är en intressant tolkning av historien om Dracula.

Handling: Dracula anländer i Tyskland där han köpt ett nytt hus. Med sig för han död och olycka.

Nosferatu: Phantom der Nacht fokuserar mycket mer på karaktären Lucy, och hennes kamp mot Dracula. Van Helsing är inte med särskillt mycket i filmen och karaktären målas upp som en trött gubbe. En annan sak är att Dracula inte kommer ensam till sitt nya hem, utan han har sällskap av tusentals råttor som bär på den fruktansvärda sjukdomen pesten.
Mycket bra!

4½/5

//Wilke